Representanter för FARR och Somaliska riksförbundet mötte i början av augusti migrationsverkets rättschef Mikael Ribbenvik för att diskutera verkets agerande gällander rätten till familjeåterförening. Läs rapporten från mötet nedan.  

Terje Holmgren, styrelseledamot FARR

Från det att inbördeskriget började i Somalia för drygt tjugo år sedan tills nyligen har familjer till somalier som har uppehållstillstånd i Sverige fått komma hit så att familjerna kunnat återförenas. Under de senaste åren har Migrationsverket och delvis Migrationsöverdomstolen steg för steg ändrat praxis på olika punkter så att flera lager av hinder nu finns för att familjerna ska kunna återförenas. Det handlar om sådant som ett krav på att kunna styrka sin identitet, att barn måste ha legala företrädare och att Migrationsverket inte vill ge ut främlingspass. Det som gör den somaliska gruppen speciellt utsatt för den nya praxisen är att det på grund av det långa inbördeskriget inte finns en myndighetsstruktur i Somalia som kan ge ut dokument som svenska myndigheter anser har något värde.
Under det senaste ett och ett halvt året har nästan inga somaliska familjer kunnat återförenas i Sverige utan att de på något sätt fått försöka ta sig in i Sverige och söka asyl. Samtidigt har somalierna under ett tag varit den största gruppen bland de som får uppehållstillstånd på grund av att de behöver skydd. Det är också så att familjebildning är viktigt i Somalia och nästan alla som inte har förlorat sin familj i kriget tillhör vad vi skulle kalla för en kärnfamilj, som i allmänhet ska ha rätt att få uppehållstillstånd i Sverige när någon i familjen har uppehållstillstånd här. Det handlar alltså om en stor mängd familjer som genom den nya praxisen förblir splittrade.

Migrationsverket har framfört åsikten att verket egentligen inte har någon del i den uppkomna praxisen utan att det har tvingats fram av politiska beslut samt Migrationsöverdomstolen. Vi håller inte med om detta. Migrationsöverdomstolen har dock tagit ställning i några frågor, och inom snar framtid ännu mera så, att det i nuläget är mindre Migrationsverket kan göra för att direkt påverka praxis utan att Migrationsverket därmed helt skulle byta fot, vilket vi finner högst osannolikt. Om det ska bli en förändring är det alltså troligt att initiativet måste komma från politiskt håll och det är av stor vikt att försöka hjälpa politiker att finna viljan att göra något för att hjälpa de somaliska familjerna. Migrationsverket har också hävdat att de gjort allt vad de kan för att få politiker att agera, ett påstående som vi varit intresserade av att titta närmare på. Den andra augusti besökte därför Terje Holmgren och Frida Johansson Metso från FARR samt Maliun Ali från Somaliska Riksförbundet Mikael Ribbenvik, rättschef på Migrationsverket, för att diskutera vad Migrationsverket gjort för att påverka politikerna till handling.

Migrationsverket informerar regeringen framförallt genom sina prognoser gällande asylansökningar. I dem har Migrationsverket tagit upp problemen när det gäller styrkt identitet vid tre tillfällen. Skrivelserna har varit allmänt hållna runt att det uppkommit svårigheter för de somaliska familjerna att få återförenas. Vi ska få prognoserna i fråga för att få se exakt vad Migrationsverket skrivit. Det förekommer dessutom ett lagstiftningsarbete för att möta åtagandet som gjordes i den migrationspolitiska överenskommelsen mellan regeringen och Miljöpartiet tidigare i år, ett lagstiftningsarbete som kommit en viss bit på väg och som Migrationsverket gett synpunkter på. I samband med detta vill Migrationsverket framhålla för oss att frågan om företrädare för barn är mycket viktig och att politikerna behöver påminnas om detta för att svårigheterna för de somaliska familjerna ska kunna lösas.

Om den ena sidan av problemet består av att somaliska familjer inte får återförenas, så består den andra sidan av att staten vill kontrollera utlänningar som kommer hit. Anledningar till detta brukar anges vara sådant som terrorism, människohandel och internationell brottslighet i allmänhet. Migrationsministern har speciellt fört fram risken för människohandel som en anledning till att Sverige måste kräva styrkt identitet också av den här gruppen som inte har några rimliga möjligheter att visa upp dokument som styrker den. FARR har tidigare ifrågasatt det rimliga av att hänvisa till risken för människohandel när somalier vägras uppehållstillstånd för att de inte kan styrka sin identitet, bland annat tillsammans med Ecpat. Migrationsverket har dock inte kommenterat sidan av problemet som rör utlänningskontroll i sina skrivelser till regeringen. Till viss del anser sig inte Migrationsverket ha kompetens att uttala sig, men åtminstone när det gäller människohandel trodde inte Mikael Ribbenvik att Migrationsverket märkt av några problem . Migrationsverkets expert på människohandel skulle tillfrågas efter ett utlåtande rörande risken i de aktuella fallen.

Förutom att framhålla de tragiska effekterna som den nuvarande praxisen har för familjerna, så anser vi att det är viktigt att få bra bedömningar av vilka eventuella fördelar som Sverige får av att förvägra familjer att leva tillsammans. Annars står lidandet för de splittrade familjerna mot ett otydligt allmänintresse och politiker kan gömma sig bakom vaga formuleringar rörande säkerhet. Migrationsverket och andra bör därför enligt vår åsikt uttala sig också om utlänningskontroll när de sitter inne med kunskaper.

Vår slutsats blir att Migrationsverket visserligen gjort en del för att lyfta frågan till en politisk nivå, men att de inte på något sätt gjort allt vad de borde.