FARR står bakom kampanjen Barnens Bästa Främst - ett försök att uppmärksamma Migrationsverket på tillfällen då asylsökande barn skickas, enligt Dublinförordningen, till länder där deras rättigheter inte respekteras. Ett land vi lyft har varit Malta. Migrationsverket har nu gjort ett besök på plats - vilket är mycket positivt. Rapporten från besöket är dock nedslående. Inledningsvis konstaterar verket att "Alla utlänningar som tagit sig till Malta illegalt sätts i förvar efter ankomsten. Detta oberoende av om de ansöker om asyl eller inte." Detta upprör inte. Man noterar att "En person som är asylsökande och vars ärende inte ännu är avgjort, kan maximalt hållas förvarstagen i 12 månader." FARR och BBF-kampanjen har flera gånger påpekat det orimliga i att fängsla asylsökande. De långa förvarstiderna bekräftar också vår bild av att asylsystemet fungerar dåligt.
Vad gäller ensamma barn hävdar Migrationsverket att minderåriga hanteras väl, att de bor bra och har tillgång till vård och utbildning. Jesuit Refugee Commission (JRC) på Malta får dock i rapporten påpeka att "...ensamkommande barn som anländer till Malta i inledningsskedet tas i förvar och att det under perioder med hög inströmning av irreguljära migranter kan medföra att barnen blir kvar i förvaren i veckor och ibland månader." Detta trots att barn inte ska sättas i förvar ens enligt Maltas regler.
Avslutningsvis konstaterar Migrationsverket "Vad som dock inte kan uteslutas är att personer som för maltesiska myndigheter uppgivit sig vara vuxna, eller av maltesiska myndigheter (efter åldersutredning) bedömts vara vuxna, begett sig till Sverige och ansökt om asyl som minderåriga."
Enkelt uttryckt handlar detta om vad flyktingrörelsen ständigt försöker uppmärksamma. Barn som anländer till Malta uppger sig ofta vara vuxna för att ha möjlighet att kunna röra sig friare. Det skulle vara önskvärt om Migrationsverket inte enbart undersökte hur verkligheten ser ut på pappret, utan på riktigt. För en inblick i detta, läs om barns liv på Malta i den rapport som Anna Lundberg, universitetslektor i mänskliga rättigheter på Malmö högskola, och Emma Söderman, magisterstudent i Globala studier, Malmö högskola nyss lämnat till Migrationsverket. Rapporten innehåller bland annat barns egna berättelser från Malta.
Frida Metso
Flyktinggruppernas och Asylkommittéernas Riksråd (FARR) välkomnar beskedet från regeringen att utlänningslagen skall ändras för att människor som lever i ett förhållande med gemensamma barn här i Sverige ska slippa ansöka om tillstånd utanför Sverige, oftast från hemlandet. Rätten till familjeliv är en mänsklig rättighet och kommer till uttryck i artikel 8 i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna vars hela innehåll har införts i svensk lagstiftning.
FARR önskar att denna lagstiftning påskyndas för att gälla från1 juli 2009. Frågan har väckts sedan en längre tid och den kräver snabb hantering för att undvika ytterligare familjesplittring. FARR vill påpeka att sambor och eller make/maka till en EU medborgare med vistelserätt i Sverige inte behöver ansöka om till stånd från hemlandet utan att ansökan beviljas här. Detta gäller oavsett om det finns barn i förhållandet. Artikel 8 ska gälla alla och det vore önskvärt att denna diskriminering i hanteringen av en grundläggande mänsklig rättighet försvinner så att alla seriösa förhållanden oavsett om det finns gemensamma barn behandlas på ett likadant sätt.
Under tiden fram till en lagändring uppmanar FARR Migrationsverket att tolka begreppet ”en annan särskild” anledning i 12 kap 18 § av utlänningslagen så att det omfattar även anknytning genom samboende eller äktenskap.
Ingeborg Sevastik ordförande
Michael Williams vice ordförande
Den 23 september var FARR:s vice ordförande Michael Williams inbjuden till socialförsäkringsutskottet för att ge synpunkter på arbetskraftsinvandring.
Du kan läsa hans anförande här.
I samband med FARR:s 20-årsjubileum skrevs en debattartikel som bland annat jämför flyktingpolitiken för 20 år sedan med nu.
Du kan läsa artikeln här.
Sociala rättigheter såsom skola och sjukvård är i Serbien knutna till den del av landet där man är skriven. Utan jobb och fast bostad är det mycket svårt att bli registrerad i en annan del av landet. Detta gör att dessa människor antingen motvilligt söker sig tillbaka till den trakt som de flytt från eller tvingas till ett liv i utanförskap och misär på gatan och på soptippar. Det är ett väldokumenterat problem som beskrivs bl.a av Sida och UNHCR. Länderkommittén för fd Jugoslaviens rapport från besöken hos de sk. Batjnikromerna * och ett reportage i Amnestypress 1/08 visar detta med all önskad tydlighet.
Romer från Serbien som utsatts för förföljelse och diskriminering i sina hemtrakter och inte kan återvända dit hamnar i samma svåra situation som romerna från Kosovo. Deras möjlighet att bosätta sig i nya delar av landet är även de begränsade av diskriminering och svårigheten att registrera sig i en ny kommun.
FARR uppmanar Migrationsöverdomstolen att ta till sig UNHCR:s rekommendationer angående internflykt i Serbien för romer från Kosovo och låta dem även omfatta romer från Serbien som riskerar att hamna i samma svåra situation.
Dessa människor är inte i behov av ett teoretiskt internflyktsalternativ i Serbien utan ett reellt skydd i Sverige undan förföljelse och trakasserier.
Ingeborg Sevastik (Ordförande i FARR, Östhammar)
Michael Williams (Vice ordförande i FARR, Hedemora)
Carl Lundevi (Styrelseledamot i FARR, Göteborg)
* http://www.swedishcommittee.se/sidaromprojekt.html
Sydsvenskan: "Irakier avvisas till Grekland trots kritik"
Sida 7 av 7



