rutor 2016 maj
Länk till FARR:s policydokument Länk till FARR:s tidning Artikel 14 Länk till nyhetsbrevet Asylnytt Länk till FARR:s Goda Råd Länk till kontaktkupong
HEMAKTUELLT & PRESSNotiserUtvisning till Afghanistan trots nya larm - men många räddades

Utvisning till Afghanistan trots nya larm - men många räddades

 roksvamp centreradPublicerad 17-10-09, uppdaterad 17-10-11.

Den 10 oktober skedde en ny grupputvisning till Afghanistan. Men mer än hälften av de tidigare asylsökande som var bokade på planet fick sin utvisning inställd och är kvar i Sverige, se nedan.

Grupputvisningen hade planerats trots flera nya larm om allvarliga konsekver av tvångsutvisningarna. Amnesty International anklagar till exempel EU-länderna för att utsätta 10.000 människor för risk för livsfara genom att utvisa dem till Afghanistan. Abdul Ghafoor, grundare av en hjälporganisation i Kabul, säger att de flesta utvisade som saknar nätverk lämnar landet igen.

 

Svidande kritik från Amnesty International

Den 4 oktober 2016, undertecknades "the EU-Afghanistan Joint Way Forward on Migration issues" där Afghanistan förbinder sig att ta tillbaka sina medborgare, oavsett om de återvänder frivilligt eller under tvång. Överenskommelsen undertecknades helt oblygt i samband med en givarkonferens där Afghanistan utlovades bistånd om 15 miljarder euro.

Den 5 oktober 2017, ett år efter att "Joint way forward" undertecknats, publicerade Amnesty en rapport med svidande kritik mot de utvisningar som följt. Rapporten "Forced Back to Danger: Asylum-Seekers Returned from Europe to Afghanistan" beskriver upplevelser afghaner haft efter att återsänts till hemlandet från Europa. Vissa har skadats i bombattacker, dödats eller är tvungna att leva i rädsla att bli förföljda på grund av sin sexuella läggning eller konvertering.

Ensamkommande barn och unga vuxna som har intervjuats berättar för Amnesty att de skickades tillbaka till delar av Afghanistan de inte var bekanta med trots risken att utsättas för fara och den straffrihet som råder i landet för brott som tortyr. Trots att antalet civila dödsoffer i Afghanistan är rekordhögt, enligt statistik från FN:s mission i Afghanistan (UNAMA), tvingas afghaner att återvända till konfliktdrabbade områden. Detta strider mot internationell rätt, påpekar Amnesty.

 

Västerniserade unga illa sedda

En annan rapport om de utvisades situation i Afghanistan kommer från forskarnätverket Asylos. I "Afghanistan: Situation of young male 'Westernised' returnees to Kabul" beskrivs konsekvenserna av att återvända utan att kunna få stöd från ett nätverk. Olika avsnitt behandlar konkret de utvisades tillgång - eller brist på tillgång - till vård, husrum, arbete och livets nödtorft. De utvisade är utlämnade till tjänstemäns och arbetsgivares korruption och godtycke. De som kommer från västländer är en liten grupp, marginaliserade i jämförelse med den stora mängden utvisade från grannländerna, främst Pakistan. De är generellt illa sedda, som svikare eller misslyckade. Efter flera år i väst sticker de ut genom sitt uppträdande och klädsel.

Ett återkommande inslag i rapporten är att de unga utvisade betraktas som börda eller hot (liksom de betraktas i Väst - red:s kommentar). En del ser dem som en börda eftersom de inte bidrar. Samtidigt kan andra förutsätta att de har pengar eftersom de varit i väst. Samhälleligt ses de som en säkerhetsrisk eftersom de för att överleva kan hemfalla åt droghandel eller rekryteras av väpnade grupper. Många har även föreställningen att de måste ha begått brott eller misskött sig eftersom de utvisats.

Inte ens alla som har familj känner sig välkomna. Det blir en besvikelse när familjen offrat allt för att bekosta sonens resa men han återvänder tomhänt. Detta bidrar till att ungdomar stannar i städernas slum hellre än att återvända till hemtrakten.

 

Abdul Ghafoor: Tvångsutvisningarna är meningslösa

En av dem som bidragit till Asylos rapport är Abdul Ghafoor, initiativtagare till AMASO, Afghanistan Migrants Advice & Support Organisation - den enda hjälporganisation som direkt möter upp utvisade i Kabul. I en intervju i ECRE News påpekar han att om man ser till hur många som lämnar Afghanistan igen efter att ha blivit utvisade så var uppgörelsen inte hållbar.

- Anledningen är uppenbar. Varken EU eller den afghanska regeringen bedömde säkerhetssituationen korrekt. De hoppades att saker och ting skulle bli bättre, men situationen i Afghanistan blir värre för varje dag. Hot från talibaner, hot från IS - större delen av Afghanistan är fortfarande ett slagfält.

Abdul Ghafoor poängterar att det kan fungera att återvända för dem som har en familj och ett nätverk, och tycker att resurserna skulle satsas på dem. De som inte känner någon har svårt att ens komma åt det stöd de skulle ha rätt till på grund av byråkratin. Han säger att det är meningslöst att satsa pengar på tvångsutvisningar. De flesta som inte har något nätverk lämnar landet igen och riskerar livet på en ny resa.

 

Muižnieks: Barn bör behandlas som barn, inte som illegala

Även Europarådets människorättskommissionär kritiserade Sveriges asylpolitik under sitt besök i Sverige nyligen. Han sa bland annat att barn ska behandlas som barn genom hela asylprocessen och man måste beakta att de var minderåriga när de sökte asyl. "Ni är ett rikt land, ni har råd", sa Muižnieks i en intervju i Svenska Dagbladet. Han ifrågasatte även utvisningarna till Afghanistan:

– Frågan är om det är säkert för dem att återvända dit. Har de något nätverk? Om de inte bott där på 15 år, vad skickar du tillbaka dem till? De här människorna har ofta varit med om traumatiska upplevelser och bör behandlas som utsatta barn – inte som illegala människor som kan slussas fram och tillbaka.

 

Protester mot grupputvisning 10 oktober - hälften stoppades

Trots alla larmrapporter verkställer Sverige alltså fortfarande tvångsutvisningar till Afghanistan. Sjutton personer varav många ungdomar var inbokade på ett charterflyg i Frontexregi den 10 oktober, som ordinarie eller reserver. De flesta var personer som varit asylsökande och fått avslag, ett par av dem mycket unga. En som uppmärksammats är Yasin som firade sin sextonårsdag i förvaret, tillsammans med sina familjehemsföräldrar och småsyskon. En annan av dem som skulle med planet är konvertit och fruktar förföljelse av den anledningen. Båda dessa är dock kvar i Sverige efter juridiska insatser och kontakter in i det sista.

Aktivister på plats vid förvaret i Kållered samordnade insatserna medan juridiska ombud arbetade med att lägga fram nya omständigheter eller slutföra inlagor i redan påbörjade ärenden. Till slut hade sju ärenden som gällde asylsökande inhiberats av olika skäl. De har inte fått uppehållstillstånd, men deras skäl kommer att fortsätta prövas.

Manifestationen vid förvaret i Kållered pågick hela tisdagen från kl 10.00 och långt in på kvällen. Ett hundratal vuxna och ungdomar från olika nätverk deltog förutom närstående till de förvarstagna. Bland dem fanns en kvinna vars yngste son skrivits upp i ålder och skulle utvisas, medan hennes äldste son har fått uppehållstillstånd i Sverige. Kvinnan släpptes inte in för att besöka sonen en sista gång. Hennes hjärtskärande rop skar igenom talkörerna och regnet när bussen till slut for iväg mot flygplatsen efter att polisen skingrat demonstranterna från gatan.

Organisationen Hopp till Kabul samlar in pengar för att följa och stötta de ungdomar som hamnat i Kabul efter utvisningen. Deras öden kommer också att följas upp av journalister.

 

orange knapp

Viktigt!

Medlemssidor

Här kan du logga in för att...

- bläddra i artikelarkivet
- fråga eller tipsa
- göra inlägg
- se interna dokument

Sidorna är avsedda för FARR-medlemmar.

Logga in

Kontakta oss

+468-710 02 45

info(a)farr.se

Box 391, 101 27  STOCKHOLM

Postgiro 520890-5