rutor 2016 maj
Länk till FARR:s policydokument Länk till FARR:s tidning Artikel 14 Länk till nyhetsbrevet Asylnytt Länk till FARR:s Goda Råd Länk till kontaktkupong
HEMLAG & PRAXISAktuelltRåd till dig som vill överklaga ett kort tillstånd

Råd till dig som vill överklaga ett kort tillstånd

Migrationsöverdomstolen har nu slagit fast att det inte går att överklaga längden på ett uppehållstillstånd. Ärendet gällde en person som fått flyktingstatus och tre års tillstånd men ansåg att han borde ha fått permanent. Detta går inte att överklaga. Betydligt vanligare är att personer som fått alternativ skyddsstatus och bara tretton månaders tillstånd vill överklaga, särskilt om de sökt asyl efter 24 november 2015 och inte får återförenas med sin familj. Detta går att överklaga - men överklagandet måste handla om skyddsstatusen, inte uppehållstillståndets längd.

UNHCR om krigsflyktingar
Enligt UNHCR är de flesta som flyr från Syrien idag att bedöma som flyktingar då de ofta tillskrivs en grupptillhörighet som t.ex. religiös eller politisk uppfattning. Sverige ger, i jämförelse med övriga EU, en mycket låg andel personer uppehållstillstånd som just flyktingar och UNHCR har kritiserat Sverige för att ha en alltför restriktiv tillämpning av vem som är flykting. Se också UNHCR:s uttalande: "UNHCR urges governments: People fleeing war to be considered as refugees"

Här följer information till dig som vill överklaga ett beslut om tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt den tillfälliga begränsningslagen. Texten är skriven av Annkatrin Meyerson och Kristina Wejstål, doktorander vid juridiska institutionen i Göteborg.

Vilken skyddsstatus en asylsökande får påverkar längden på det tillfälliga uppehållstillståndet och spelar en avgörande roll för huruvida familjeåterförening är möjlig eller inte. Många som kommer från Syrien och Eritrea får idag inget offentligt biträde i processen hos Migrationsverket eftersom de kommer att få uppehållstillstånd och alltså inte anses vara i behov av något biträde. De flesta får dock status som alternativt skyddsbehövande och inte som flyktingar. Om de sökt asyl efter den 24 november 2015 får de därmed inte samma rätt att ta hit sin familj som de som får flyktingstatus. Enda möjligheten att få återförenas blir i deras fall att först lyckats få permanent uppehållstillstånd genom arbete.

Det är viktigt att de som får alternativ skyddsstatus och inte flyktingstatus känner till följande:

1. Överklagande av statusförklaring
Har du fått ett tillfälligt uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande kan du överklaga din statusförklaring och yrka flyktingstatusförklaring. Det är viktigt att det tydligt framgår av ditt överklagande att du yrkar flyktingstatusförklaring. Det går inte att enbart överklaga längden/tiden för det beviljade uppehållstillståndet. Om enbart längden på uppehållstillståndet överklagas är det därför stor risk att migrationsdomstolen avvisar överklagandet helt och alltså inte prövar det. Har detta hänt kan du överklaga till Migrationsöverdomstolen och där yrka om flyktingstatusförklaring.

2. Rätt till offentligt biträde
Du har vid ett överklagande enligt ovan rätt till ett offentligt biträde (d.v.s. staten betalar), detta även om du inte hade ett biträde under processen hos Migrationsverket. För att få ett offentligt biträde i samband med att du överklagar måste du själv begära det genom att yrka om det i ditt överklagande. Det finns undantag från rätten till offentligt biträde. Om det framstår som uppenbart att du inte skulle ha rätt till yrkad statusförklaring kan du därför bli nekad. Ett negativt beslut om offentligt biträde kan dock överklagas till Migrationsöverdomstolen. Bestämmelsen om rätten till offentligt biträde finns i 18 kap 1a § Utlänningslagen.

3. Vem är flykting?
Bestämmelsen om flyktingskap finns i 4 kap 1 § Utlänningslagen. Vad som är viktig att tänka på gällande flyktingstatus är att det ska finnas en risk för förföljelse på grund av att du tillhör en av de grupper som räknas upp i bestämmelsen. Det måste göras en individuell bedömning. Det som händer idag är att framförallt syrier och eritreaner regelmässigt får alternativ skyddsstatus eftersom det utgör en risk att bara vistas i dessa länder. Ofta utreds inte den individuella grupptillhörighet som kan göra en person extra utsatt och som är grunden för att få flyktingstatus. När du överklagar behöver du berätta på vilket sätt du är hotad eller utsatt.

Migrationsöverdomstolen, MIG 2017:1
(Referat från Asylnytt) En man vars barn redan hade permanent uppehållstillstånd sökte asyl i augusti 2015. Mannen beviljades uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande med tretton månaders tillstånd. Han överklagade och anförde att han borde ha fått permanent tillstånd eftersom han har barn som sökte asyl före den 24 november 2015. Migrationsdomstolen höll med, men Migrationsverket överklagade. Nu slår Migrationsöverdomstolen fast att uppehållstillståndets längd inte kan överklagas. Därför skulle Migrationsdomstolen inte ha tagit upp ärendet. Migrationsverkets beslut gäller. Målet kan få betydelse för andra som anser att de borde bedömts enligt den ordinarie Utlänningslagen men även för personer som skulle beviljats tre års uppehållstillstånd och rätt till familjeåterförening om de fått flyktingstatus. Dessa har fortfarande rätt att överklaga, men det är viktigt att det är just frågan om status som ska överklagas, inte uppehållstillståndets längd.
Hämta domen här

orange knapp

Viktigt!

Medlemssidor

Här kan du logga in för att...

- bläddra i artikelarkivet
- fråga eller tipsa
- göra inlägg
- se interna dokument

Sidorna är avsedda för FARR-medlemmar.

Logga in

Kontakta oss

+468-710 02 45

info(a)farr.se

Box 391, 101 27  STOCKHOLM

Postgiro 520890-5