rutor 2016 maj
Länk till FARR:s policydokument Länk till FARR:s tidning Artikel 14 Länk till nyhetsbrevet Asylnytt Länk till FARR:s Goda Råd Länk till kontaktkupong
HEMLAG & PRAXISAktuelltBarn utan nätverk i Afghanistan har skyddsbehov

Barn utan nätverk i Afghanistan har skyddsbehov

Ett barn utan nätverk i Afghanistan som inte bott i landet på länge ska få uppehållstillstånd som "alternativt skyddsbehövande". Barnet ska alltså få asyl och inte "bara" stanna på grund av att det inte finns något ordnat mottagande. Detta var innebörden i en dom från Migrationsöverdomstolen den 17 mars i år.

Här refererar vi domen samt några kommentarer kring vad den kan innebära för andra. (Det är alltså inte en ny dom, utan densamma som redan har kommenterats i flera medier.)

En pojke från Afghanistan fick permanent uppehållstillstånd på grund av ömmande omständigheter eftersom han inte har något ordnat mottagande i hemlandet. Hans ombud överklagade och hävdade att han ska bedömas som flykting eller i varje fall som skyddsbehövande. Pojken har bott större delen av livet i Iran och saknar nätverk i Afghanistan.

Migrationsdomstolen höll med om att pojken som ensamt barn och hazar utan nätverk skulle riskera sådan behandling att han är alternativt skyddsbehövande. Överklagande gick alltså igenom. Men det ledde till att Migrationsverket i sin tur överklagade till Migrationsöverdomstolen. Migrationsverket ansåg att skyddsbehov inte skulle erkännas, eftersom pojken inte tillhör någon uttalad riskgrupp.

Migrationsöverdomstolen bedömer att barn i Afghanistan är särskilt utsatta för våld och att de riskerar barnarbete, tvångsäktenskap, prostitution, annat sexuellt utnyttjande och dessutom riskerar rekrytering. Det finns ingen aktör som kan skydda barnen. Genom att pojken inte har något nätverk eller lokalkunskap löper han en individuell och specificerad risk för att utsättas för omänsklig och förnedrande behandling och är därför alternativt skyddsbehövande.

Pojken som domen gällde. hade redan beviljats permanent uppehållstillstånd, eftersom han fick beslut innan den tillfälliga lagen införts. Men domen är vägledande både för Migrationsverket och migrationsdomstolarna. Därigenom kan den få betydelse för andra som beviljats kortare uppehållstillstånd på grund av brist på ordnat mottagande.

Hämta Migrationsöverdomstolens referat av mål nummer UM 911-16, MIG 2017:6

Läs ett kortare referat och hämta domen i sin helhet från Migrationsverkets hemsida

 

Migrationsverkets rättsliga kommentar till domen

Migrationsverket har publicerat en rättslig kommentar med en analys av domen och riktlinjer för tillämpningen. Där analyseras vilka risker för barn det är som skulle kunna utgöra omänsklig eller förnedrande behandling, och vilka faktorer som gör barnet särskilt sårbart. En individuell bedömning ska alltid göras.

Rättschefen konstaterar:

"Det faktum att H är hazar verkar inte ha haft någon betydelse för bedömningen ifråga om han är alternativt skyddsbehövande. Det är uteslutande på grund av den kumulativa effekten av att vara barn i avsaknad av nätverk, skydd och lokalkännedom samt risken att utsättas för våld och andra övergrepp i Afghanistan som han blir alternativt skyddsbehövande."

Även om hazarer inte anses generellt vara flyktingar kan det finnas enskilda hazarer som är förföljda på grund av etnicitet, politisk uppfattning eller tillskriven politisk uppfattning, påpekar Migrationsverket. Det kan även finnas barn med vissa egenskaper som gör att de kan anses tillhöra en samhällsgrupp som är utsatt för förföljelse - det vill säga att de skulle kunna klassas som flyktingar, inte bara alternativt skyddsbehövande.

Ensamkommande som har fått uppehållstillstånd på grund av brist på ordnat mottagande kan enligt Migrationsverkets kommentar nu ansöka om statusförklaring. Det kan i vissa fall leda till ett längre uppehållstillstånd.

Ensamkommande som fått beslut om utvisning med ett tidsbegränsat tillstånd eller uppskjuten verkställighet kan begära omprövning, vilket kan leda till en ny statusförklaring och eventuellt ett längre tillstånd. Men Migrationsverket skriver också att hänsyn tas till åldern. Det innebär att den som fyllt 18 sannolikt inte kommer att få sin sak omprövad, om det inte finns ytterligare nya omständigheter som skulle kunna leda till en ny prövning.

Hämta kommentaren

 

Andra kommentarer - hur kan domen användas?

Migrationsverkets kommentar fokuserar starkt på att domen gäller ett barn. Därmed är det endast personer som fortfarande räknas som minderåriga som kan räkna med att domen kan göra att ett redan fattat beslut ändras. Men ett vägledande beslut innehåller alltid principiella resonemang. Om domstolen konstaterar att denna särskilt sårbara grupp ska betraktas som alternativt skyddsbehövande i den nuvarande situationen i Afghanistan, så kan det finnas andra särskilt sårbara grupper som har samma behov.

Så här skrev juristen Fabian Hägglund Wennergren på Advokatbyrån Thomas Bodström i Dagens Juridik den 29 mars:

"Eftersom de faror och inhumana förhållanden som råder i landet inte gör skillnad på huruvida en person är 17 år och fyra månader eller 18 år och en månad bör vi ställa oss frågan om inte även de senare - de som kommit till Sverige som barn men som numer betraktas som vuxna - är i behov av internationellt skydd. Ty en biologisk gränsdragning förändrar inte en persons utsatthet.

Kan det i ljuset av FN:s rapporter och Migrationsöverdomstolens avgörande - med vetskap om hur pass avgörande det är med sociala nätverk i Afghanistan - vara juridiskt riktigt att sända tillbaka asylsökande afghaner som fyllt 18 år till vad som med all sannolikhet är en framtid i total misär?"

Läs hela debattartikeln

Åldersuppskrivningarna som skett frekvent i samband med beslut för ensamkommande barn sedan början av hösten 2016 blir extra problematiska i ljuset av domen. En ung person som av sin omgivning i Sverige betraktas som barn kan vid beslutet bedömas som vuxen eftersom Migrationsverket har tillämpat ett slags "vuxenpresumtion" (uttrycket är inte Migrationsverkets) för ungdomar som saknar handlingar som kan göra sannolikt att de är minderåriga. När detta sker faller den unge också utanför det skydd som Migrationsöverdomstolen nu sagt att barn ska ha om de saknar nätverk i Afghanistan.

Det kan finnas skäl att ta upp frågan om åldersbedömning i sitt överklagande. Det händer att domstolar underkänner en åldersuppskrivning som skett på alltför lösa grunder. Det har också förekommit att en domstol betraktat en ung vuxen utan socialt stöd som så behövande att uppehållstillstånd beviljats, men detta är mer sällsynt.

Den sökande som är särskilt sårbar på något annat sätt än just genom att vara minderårig utan nätverk kan hävda att detta är tillräckligt för att vara i behov av skydd. Det är förstås alltid grundläggande att ta fram vilka individuella skyddsbehov man har, vad det är som gör att det är farligt för individen att återvända. Men Migrationsöverdomstolens dom kan göra utrymmet något större för att väga in sårbarheten som grund.

Amnesty International hör till dem som anser att samma risker föreligger för unga vuxna som för barn i Afghanistan. Madelaine Seidlitz, ansvarig flykting-och migration på Amnesty International, svenska sektionen, skriver också:

"Även om vi inte delar domstolens flyktingrättsliga resonemang i alla delar, är domen viktigt och kommer att innebära att fler afghanska barn beviljas skydd. För gode män och andra engagerade personer är det bra att läsa hela domen och även Migrationsverkets rättsliga kommentar. I vissa fall kan det, med hänvisning till domen, vara rätt att inge en ansökan om verkställighetshinder. Vi råder alla att alltid ta kontakt med en jurist som är specialiserad på asylrätt för att diskutera en sådan fråga. Det finns möjligheter att söka pengar för kostnaden för en jurist hos bland andra Amnestyfonden."

Läs hela texten från Amnesty

 

Vad händer när uppehållstillståndet löper ut?

Ensamkommande barn som sökte asyl senast 24 november 2015 kan fortfarande få permanent uppehållstillstånd om de bedöms som skyddsbehövande. Ensamkommande som sökt asyl senare får normalt 13 månaders tillstånd om de bedöms som alternativt skyddsbehövande. Om uppehållstillståndet förlängs medan den tillfälliga lagen fortfarande gäller ska det normalt ges med 24 månader. En sådan förlängning görs efter en individuell prövning. I de flesta fall kommer dock inte en hel ny asylutredning att göras utan skyddsbehovet kommer att betraktas som kvarstående med en viss automatik. Eftersom de här personerna bedömts som skyddsbehövande delvis just för att de är barn kan det hända att behovet kommer att omprövas. Detta kan bli en fråga som kan behöva prövas av högre instans om inte Migrationsverket från början väljer att förlänga tillstånden som huvudregel. För en del av dessa ungdomar återstår även möjligheten till förlängning genom gymnasiestudier.

 Sanna Vestin

orange knapp

Viktigt!

Medlemssidor

Här kan du logga in för att...

- bläddra i artikelarkivet
- fråga eller tipsa
- göra inlägg
- se interna dokument

Sidorna är avsedda för FARR-medlemmar.

Logga in

Kontakta oss

+468-710 02 45

info(a)farr.se

Box 391, 101 27  STOCKHOLM

Postgiro 520890-5