Val 2018 - Den tillfälliga lagen

Den tillfälliga asyllagen som gäller nu är treårig. Om den inte ska upphöra att gälla av sig självt efter den 19 juli 2019 så måste nya lagändringar göras. Antalet asylsökande har redan minskat drastiskt, vilket var syftet med lagen. Varför anser nu flera partier att det är omöjligt att bara låta lagen löpa ut? FARR:s Sanna Vestin analyserar argumenten.

En kortare version av artikeln färdigställdes den 10 juni och publicerades i FARR:s tidning Artikel 14.

gor om gor ratt

Alla valartiklar hittar du här!

I juli 2016 antog riksdagen en tillfällig asyllag (Lag om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige) som skulle gälla i tre år. Den tillfälliga begränsningslagen innehåller fyra delar: Att alla tillstånd av asylskäl är tidsbegränsade, att familjeåterförening hindras för stora grupper, att det blivit svårare att få uppehållstillstånd av ömmande omständigheter och att kategorin "övriga skyddsbehövande" har tagits bort.

När den tillfälliga lagen föreslogs kritiserades den för att bryta mot internationella konventioner. Argumentet för lagen var just att den var tillfällig. Att hindra familjeåterförening endast under tre år skulle till exempel vara proportionerligt enligt Europakonventionen, menade regeringen. 

 

EU:s asylpaket, CEAS

Det sägs ofta att EU:s nya asylregler kommer att förhindra Sverige att återgå till tidigare lagstiftningen - något som även FARR har hävdat. Bakgrunden är att EU-kommissionens ursprungliga förslag innebar att alla tillstånd av asylskäl ska vara tidsbegränsade på ungefär samma nivå som gäller nu i Sverige. Men hur slutresultatet blir om staterna lyckas komma överens vet vi inte. I den senaste kompromissen, som inte har antagits när detta skrivs, så tillåts permanenta tillstånd.

Familjeåterförening berörs inte av EU:s asylpaket, inte heller staternas möjlighet att bevilja uppehållstillstånd på andra grunder än asylskäl. Att EU skulle hindra Sverige att ta bort den tillfälliga lagen ligger alltså på ett annat plan. Det rör sig om att genom den tillfälliga lagens regler - och signaler om hårdare tag - hålla antalet asylsökande nere i jämförelse med andra EU-länder, tills det är klart hur de nya EU-lagarna kommer att se ut och vilka ändringar som då kommer att behövas.

 

Mottagandeutredningen

Tidigare i år kom en stor parlamentarisk utredning om asylmottagandet i Sverige. Många av de förslag som flera partier nu driver om hur asylsökande ska bo och vilka krav som ska ställas, återfinns i mottagandeutredningen. Utredningens förslag om ankomstcenter och snabbspår i asylprocessen går också väl ihop med EU-förslagen om särbehandling av asylsäkande från "säkra länder" och att motverka asylsökandes rörlighet.

Debatten rör sig snabbt och exempelvis socialdemokraterna har skärpt sin hållning sedan utredningen kom i våras. Många av partiernas krav kommer ändå att kunna behandlas i mottagandeutredningen. Frivilligorganisationerna kommer därför att behöva sätta sig in i dessa förslag. Remisstiden går ut den 15 oktober.

 

En ny parlamentarisk utredning?
(stycket rättat 18-09-01)

Moderaterna driver att en ny migrationspolitisk överenskommelse ska göras över blockgränserna, något som de flesta andra partierna har anslutit sig till. De ämnen som skulle tas upp kan bli grundläggande saker som vilka som ska få söka asyl och vilka asylskäl som ska leda till uppehållstillstånd. Vi vet också att moderaterna vill införa permanenta regler för tidsbegränsning och hinder för familjeåterförening, sådant som nu finns i den tillfälliga lagen. Socialdemokraterna kommer att vilja minska arbetskraftsinvandringen, till exempel genom att ta bort möjligheten att byta spår.

Många av partierans nya förslag i valrörelsen rör krav på asylsökande och effektivare utvisningar, sådant som redan behandlats i mottagandeutredningen. Men andra stora frågor som partierna nu vill komma överens om skulle antagligen kräva ytterligare en parlamentarisk utredning. Det kan därför hända att den kommande regeringen avvaktar med att göra en proposition av mottagandeutredningen tills en ny utredning är färdig. Det kan dra långt ut på tiden. Socialdemokraterna är tydliga med att Sverige inte ska ändra asylreglerna förrän EU:s paket är färdigt. Det är inte troligt att en helt ny utlänningslag skulle kunna finnas på plats redan när den tillfälliga lagen löper ut. Men riksdagen kommer ändå att behöva fatta beslut om vad som ska ske då.

 

De ensamkommande - signalpolitikens förlorare

En grupp som har drabbats hårt av restriktivare asyl- och mottagandepolitik under de senaste åren är de ensamkommande barnen. Det beror inte på den tillfälliga lagen i sig, utan på en lång rad regel- och praxisändringar som följt efter. Tillsammans med en hård utvisningspolitik har åldersuppskrivningar och ett stelbent regelverk drivit ut ungdomar från deras sammanhang. En utförlig bakgrundsbeskrivning av vad som hänt de ensamkommande finns i en podd från Arena Idé om den nya gymnasielagen. Följderna i form av psykisk ohälsa, självmordsförsök och antalet papperslösa barn är dramatiska. Läs mer om detta i  Barnrättsbyråns rapport "Sveket - En rapport om hur Sverige vände ryggen till de unga ensamkommande."

Den tillfälliga lagen var ändå en startpunkt för den hårdare politiken mot ensamkommande barn. Dels har inskränkningen av uppehållstillstånd på grund av ömmande omständigheter gjort uppehållstillstånd för många ensamkommande till en fråga om verkställighetshinder. Dels tycks regeringens argument för den tillfälliga lagen - att det mesta är tillåtet för att avskräcka andra asylsökande att komma hit -  ha blivit till en signal att det nu också är okej att behandla barn illa. Se också FARR:s rapport "Du har inte förmått göra din underårighet sannolik".

 

Vilse i andrummet

När den tillfälliga lagen antogs utlovades en avstämning efter två år, för att avgöra om lagen behövde vara kvar. Denna tid har nu passerat och regeringen har utan någon utredning eller förslag till riksdagen avgjort att lagen fortfarande behövs och inte ska justeras.

En organisation som på eget initiativ har gjort en utvärdering är Migrationspolitiska s-föreningen. Enligt rapporten, "Vilse i andrummet" finns ett väldigt svagt stöd för att det var den tillfälliga lagen som minskade antalet asylsökande till Sverige. Rapporten tar också upp lagens konsekvenser för de asylsökande som umbärandena att inte få återförenas med sin familj och de tillfälliga tillståndens påverkan på den psykiska hälsan, studiemotivation mm. Pressen mot att hitta jobb snabbt påverkar även arbetsmarknaden. Mycket tyder på att lagen försvårar integrationen snarare än att underlätta. 

 

Integration som hinder

När flyktingpolitik har diskuterats i valrörelsen har det sällan handlat om hur flyktingar ska få skydd och desto oftare om att peka ut flyktingar och invandrare som syndabockar, ibland på ett sätt som skulle ha dömts ut som främlingsfientlighet för bara ett par år sedan. Ett debattinlägg från ordföranden i Kristdemokraternas Ungdomsförbund i Dagens Nyheter den 30 augusti är bara det senaste exemplet i raden, där integrationsprojekt döms ut som skadligt för Sverige och förmågan att bli svensk (med artikelförfattarens definition) ska avgöra vilka som bör bo kvar.

Moderaternas partiledare Ulf Kristersson argumenterar för att behålla den tillfälliga lagen med att antalet asylsökande måste sänkas ytterligare, eftersom integrationen inte fungerar. Finansministern Magdalena Andersson (s) brukar resonera på liknande sätt; att vi har för stora problem med integrationen för att den tillfälliga lagen ska kunna tas bort. Samtidigt är Sveriges ekonomi god och nyanlända kommer i arbete snabbare än för ett par år sedan, trots den diskriminering som finns och de tortyr- eller krigsskador som många lider av. Men det räcker alltså inte. Partierna kräver mer integration. Frågan är om det handlar om att alla är i arbete eller om det är KDU:s krav på att alla ska bli svenska som är målet.

Om den tillfälliga lagen kan tas bort tycks inte vara en fråga om tvingande nödvändigheter utan ett politiskt val. Det handlar om människosyn och vilket slags land Sverige ska vara.

Sanna Vestin