Logga in   FARR:s krav   Asylnytt   Goda Råd   Fort Europa   Gå med!   Medlemsmeny

 

 

 

 

rutor 2018 februari
Länk till FARR:s policydokument Länk till FARR:s tidning Artikel 14 Länk till nyhetsbrevet Asylnytt Länk till FARR:s Goda Råd Länk till EU-material
HEMFort EuropaCEAS - EU:s asylsystemVidarebosättning - en laglig väg?

Vidarebosättning - en laglig väg?

Ramverket för vidarebosättning – olika bud

EU-kommissionens har lagt fram ett förslag om en ny förordning för vidarebosättning. I dagligt tal används ofta uttrycken kvoter och kvotflyktingar . Med ramverket vill kommissionen knyta ihop kvotsystemet med förordningen om vad som kvalificerar för skydd.

Det finns sedan många år ett system med vidarebosättning till EU från tredje land. Även i det sammanhanget används ofta de äldre uttrycken kvotuttagning och kvotflyktingar. Urvalet och omflyttningen sker i samarbete mellan UNHCR och mottagande land och på rekommendation från UNHCR. Kommissionens förslag är att EU vid sidan av UNHCR:s system ska ha ett eget - och kunna använda det som ett politiskt redskap i kontakterna med tredje land.  Tredje lands vilja till samarbete om gränsbevakning och återtagande ska kunna belönas. I förslaget ligger att medlemsstater som håller sig till EU:s val av kvotflyktingar får 10 000 euro per mottagen kvotflykting, medan de 6 000 euro per person som ges i dag till medlemsstater som tar emot kvotflyktingar genom UNHCR, ersätts med 0 euro. Enligt kommissionens lagförslag ska familjeåterförening inkluderas i kvotsystemet. Så är det inte idag.

Enligt kommissionens förslag kan en person strykas från vidarebosättningsprogrammet under fem år om hen försöker ta sig in i EU irreguljärt. Om ett land avvisar en ansökan utesluts personen från programmet för alltid (!).  

De som får tillstånd till vidarebosättning ges som alla andra bara tillfälliga uppehållstillstånd.

Parlamentets förslag fokuserar på vidarebosättning från tredje land, som med dagens kvotflyktingar. Det ska styras av humanitet och långsiktighet i stället för att vara ett politiskt redskap. Urvalet ska som nu ske i samarbete med UNHCR, som har lång och beprövad erfarenhet på området. Antalet kvotflyktingar som EU-länderna ska ta emot och sinsemellan fördela mellan sig varje år bör vara mycket större än kommissionens förslag. Parlamentet föreslår att EU ska ta emot minst 75% av 20 % av världens behov av omflyttning av människor på flykt, och att detta ska vara bindande för alla medlemsstater. Ersättningen per person till medlemsstaten ska vara 6 000 euro och tas från AMIF-fonden. Parlamentet menar också att kvotflyktingar inte ska blandas ihop med, eller ersätta, hur flyktingar som har nått EU på egen hand fördelas mellan medlemsländerna inom ramen för Dublin IV. Formuleringen om att irreguljär inresa ska straffas genom att inte få rätt till vidarebosättning ska strykas. Parlamentet vill också att medlemsstater ska ha rätt att ge permanent uppehållstillstånd eller uppehållstillstånd med obegränsad varaktighet, i motsats till vad som står i den föreslagna Skyddsgrundsförordningen.

Svenska Malin Björk har varit rapportör i parlamentet. Hennes förslag har kommit till genom lyhörd samverkan med ett antal organisationer, främst IRC (International Rescue Committee) och även ECRE, Caritas, kyrkorna med flera.

Rådet: Flera länder vill ha in andra former av humanitära visum i förordningen om vidarebosättning, för att kunna räkna in dem i underlaget då fördelningen av asylsökande ska göras inom EU, enligt den föreslagna Dublinförordningen. Några vill även baka in invandring av andra skäl. Många vill koppla vidarebosättning/kvotflyktingar till andra migrationspolitiska åtgärder, vilket också finns i kommissionens förslag. En del vill ha fler kriterier som man kan straffas för genom att under fem år inte ges rätt till vidarebosättning. Rådsmedlemmar diskuterar också möjligheten att ha tidsbegränsade tillstånd i nationell lag oberoende av skyddsgrundsdirektivet. Diskussionerna i rådet har stoppats upp av att Ungern och Polen vägrar att ta emot flyktingar över huvud taget.

Nu-status: Parlamentet har röstat fram ett förslag mycket annorlunda än kommissionens. Vidarebosättningsförslaget och Dublin IV är de två förslag från parlamentet som skiljer sig mest från kommissionens. Rådets förslag om vidarebosättning ligger närmare kommissionens än parlamentets. Det är oklart när trilog börjar.

Kommentar: Förslaget att den som försökt söka asyl på "illegal" väg ska uteslutas från kvotprogrammet är helt barockt eftersom irreguljär inresa är den möjlighet som finns i dag för flyktingar att ta sig in i EU. Även förslaget att utesluta de transitländer som inte samarbetar om gränskontroll och återtagande innebär att flyktingar straffas för att de försöker rädda sig de vägar som står till buds.

 

Läs mer:

EU-kommissionens förslag till en unionsram för vidarebosättning, från juli 2016.

Överblick över turerna i förhandlingarna om vidarebosättning.

Genomgång av förslaget, synpunkter från andra organisationer, förhandlingspositioner mm, från parlamentet april 2017.

Parlamentets förslag, jämfört paragraf för paragraf med kommissionens, från oktober 2017.

Fler artiklar om vidarebosättning i Asylnytts arkiv om asylvisum, humanitära visum och kvotuttagning.

 

Medlemssidor

Här kan du logga in för att...

- bläddra i artikelarkivet
- fråga eller tipsa
- göra inlägg
- se interna dokument

Sidorna är avsedda för FARR-medlemmar.

Logga in

Stöd FARR!

   

SWISH

123 327 8983

Kontakta oss

+468-710 02 45

info(a)farr.se

Box 391, 101 27  STOCKHOLM

Postgiro 520890-5