rutor 2018 februari
Länk till FARR:s policydokument Länk till FARR:s tidning Artikel 14 Länk till nyhetsbrevet Asylnytt Länk till FARR:s Goda Råd Länk till EU-material
HEMLAG & PRAXISAktuelltVad betyder den tillfälliga asyllagen för dig som söker asyl?

Vad betyder den tillfälliga asyllagen för dig som söker asyl?

Den 20 juli 2016 började en ny lag gälla, lag om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige. Lagen skulle från början gälla till och med den 19 juli 2019, men den har nu förlängts och gäller till och med den 19 juli 2021. Den tillfälliga lagen är en del av ett paket för att minska antalet asylsökande som regeringen annonserade den 24 november 2015.

Den viktigaste innehållet i den tillfälliga lagen är att att uppehållstillstånd som ges på grund av asylskäl ska vara tidsbegränsade. Familjeåterförening inskränks på flera sätt. Dessutom används kategorin övriga skyddsbehövande inte alls och uppehållstillstånd av ömmande omständigheter ges ännu mer sällan än tidigare.

 

Publicerad 28 juli 2016, uppdaterad flera gånger, senast den 4 augusti 2019 med anledning av lagens förlängning.

English version

 

Innehållsförteckning

Vilka asylsökande kan få uppehållstillstånd?

Hur långt blir uppehållstillståndet?

Överklagande och verkställighetshinder

Kommer familjen att få återförenas?

Länkar till de viktigaste av Migrationsverkets riktlinjer för hur lagen ska tolkas

 

Vilka asylsökande kan få uppehållstillstånd?

De asylsökande som bedöms vara flyktingar enligt Genèvekonventionen eller ha alternativt skyddsbehov enligt EU:s skyddsgrundsdirektiv kan få uppehållstillstånd. Detta förändras inte av den tillfälliga lagen.

För att räknas som flykting krävs att man kan visa att man riskerar personlig förföljelse på grund av nationalitet, religion, politisk uppfattning, kön, sexuell läggning eller någon grupp de tillhör. Dessa skäl räknas upp i Utlänningslagen (den vanliga lagen som gäller asylsökande med flera).

Alla som riskerar att dödas eller skadas under en väpnad konflikt kan kanske inte bevisa att de har personliga skäl. Men då kan de räknas som alternativt skyddsbehövande, om konflikten är så utbredd i hemlandet att vem som helst kan drabbas av urskillningslöst våld.

Läs mer om vilka skäl som räknas i FARR:s "Goda Råd till dig som söker asyl i Sverige", sid 13.

Kategorin ”övriga skyddsbehövande” är en mindre grupp. Bara ca 20 personer i månaden har fått stanna på den här grunden innan den tillfälliga lagen antogs. De är asylsökande som riskerar att råka illa ut av någon personlig anledning med anknytning till konflikten i landet, utan att passa in i asylkategorierna. De flesta är statslösa. Status som ”övrig skyddsbehövande” ska inte användas under det tillfälliga lagen. De som eventuellt skulle ha passat in i kategorin får INTE uppehållstillstånd.

De som inte anses ha skyddsbehov enligt någon av de här definitionerna har innan den tillfälliga lagen infördes ändå kunnat få uppehållstillstånd i Sverige av ”synnerligen ömmande omständigheter” eller för barn ”särskilt ömmande omständigheter”, alltså humanitära skäl. Det krävs mycket starka skäl; det handlar om livsfarligt sjuka personer, familjehemsplacerade barn, svårt handikappade och traumatiserade barn. Paragrafen om ömmande omständigheter ska under den tillfälliga lagen bara användas om en utvisning skulle strida mot ”ett svenskt konventionsåtagande”. Detta har visat sig mycket svårt att bevisa, men när det sker är det främst Europakonventionen för mänskliga rättigheter samt eventuellt Barnkonventionen som används.

I sådana här fall är det viktigt att ditt offentliga biträde är insatt i EU-rätten och internationella konventioner och kan argumentera från det perspektivet.

En större grupp som brukade få tillstånd av ömmande omständigheter är ensamkommande barn som inte har eller kan finna några anhöriga som kan ta emot dem i hemlandet. Dessa kommer inte att få permanent tillstånd på grund av ömmande omständigheter. Men de kommer fortfarande att kunna få tidsbegränsade tillstånd för att utvisningen inte går att verkställa utan mottagande. Men det betyder också att de kan komma att utvisas senare, när de fyllt 18. Då behövs inte längre mottagande i hemlandet. Om de inte kan bevisa egna asylskäl riskerar de att utvisas.

OBS! Barn och barnfamiljer som sökte asyl senast 24 november 2015 är undantagna från inskränkningarna som rör skäl för uppehållstillstånd. De kan få uppehållstillstånd av de skäl som gäller enligt den vanliga utlänningslagen, om barnen inte hunnit fylla 18 när de får beslut. Men Migrationsverket har beslutat att en del ensamkommande barn kan få tidsbegränsade tillstånd även enligt den vanliga utlänningslagen, om tillståndet beror på att de inte har någon som kan ta emot dem i hemlandet. Detta har därför drabbat även barn som sökte senast 24 november 2015.

 

Hur långt blir uppehållstillståndet?

Uppehållstillstånd för personer med flyktingstatus ska gälla i tre år. Det är alltså de som får stanna för att de anses personligt förföljda på grund av något av de skäl som nämndes ovan. Bedömningen beror både på individens situation och den aktuella situationen i landet, som Migrationsverket bedömer den.

Uppehållstillstånd för de som inte räknas som flyktingar men alternativt skyddsbehövande ska bara gälla i tretton månader. Det här gäller till exempel krigsflyktingar, alltså de som får stanna för att det är så farligt i deras hemland att ingen kan skickas dit, och som inte behöver ha personliga skäl. Många från Syrien räknas som alternativt skyddsbehövande. Om uppehållstillståndet förlängs efter tretton månader ska det ges för två år.

Tidigare har det inte spelat så stor roll om man klassats som flykting eller fått stanna av något annat skäl. Nu är det viktigare att det kommer fram om man riskerar förföljelse av något personligt skäl, att man tillhör en viss grupp som är extra utsatt eller har varit personligen inblandad i konflikten. Om du får uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande trots att du har individuella skäl, kan du behöva överklaga eller lämna in en ansökan för att försöka få flyktingstatus.

Uppehållstillstånd som beviljas på grund av ömmande omständigheter eller för att det har kommit upp nya omständigheter efter avslag ska också gälla i tretton månader, men tolv månader eller mindre i vissa fall när hindret mot utvisning är tillfälligt.

Det är det här som leder till att många som idag är barn riskerar att utvisas när de fyllt 18. De flesta som drabbas av detta är ensamkommande barn. Men i vissa situationer kan det även drabba barn i familj som inte kan bevisa egna skyddsskäl. Det kommer alltså att bli viktigare än tidigare att barns egna asylskäl faktiskt kommer fram.

Under 2017 och 2018 har flera paragrafer i den tillfälliga lagen tillkommit, som gör att vissa ungdomar kan få förlängt uppehållstillstånd om de går i gymnasiet och i vissa fall tillstånd enbart för gymnasiestudier, se särskild information om detta. Det har även visat sig att ensamkommande barn i stor utsträckning skrivits upp i ålder och därmed bedömts som vuxna, se rapport om åldersbedömningar från FARR mfl.

En skyddsbehövande kan få permanent uppehållstillstånd när det tillfälliga tillståndet har löpt ut, men bara genom att ha skaffat sig en inkomst som det går att försörja sig på. Den som inte fyllt 25 måste dessutom ha fullföljt gymnasiet, en yrkesutbildning eller motsvarande. Under den tid lagen gäller finns det alltså inte någon möjlighet till permanent uppehållstillstånd för äldre, sjuka och handikappade som inte klarat skolan eller kan skaffa sig en inkomst.

Det finns ett undantag som kom till efter kritiken från remissinstanserna. Ett mycket svårt sjukt barn kan få permanent uppehållstillstånd om barnet absolut inte kan rehabiliteras annars. När den tillfälliga lagen förlängdes tillkom också att barn som fötts i Sverige och är statslösa (saknar medborgarskap i något land) under vissa omständigheter kan få permanent tillstånd.

Också när det gäller reglerna om tillfälliga uppehållstillstånd så är barn och barnfamiljer som sökte asyl senast 24 november 2015 undantagna. De kommer att kunna få permanenta uppehållstillstånd på samma sätt som enligt den vanliga utlänningslagen. Men en del ensamkommande barn kan få tidsbegränsade tillstånd även enligt den vanliga lagen. För dem som företräder ensamkommande barn blir det viktigt att visa att hindret är permanent och att det enskilda barnet behöver permanent tillstånd.

Observera att vuxna som inte sökt asyl tillsammans med barn drabbas av dessa regler även om deras ansökan registrerades före den 24 november 2015 då regeringen offentliggjorde att ett lagförslag skulle komma. 

Samma rättigheter gäller för tidsbegränsade som för permanenta tillstånd. De som har tillstånd för längre tid än ett år har rätt att arbeta eller studera och att få hjälp från en kommun. De räknas inte som asylsökande och förväntas lämna förläggningen när de hittat egen bostad.

 

Överklagande och verkställighetshinder

Den som har fått ett beslut helt enligt den vanliga Utlänningslagen och överklagar, kommer att få sitt överklagande behandlat enligt Utlänningslagens regler, inte den tillfälliga lagen.

Det förekommer att personer som fått slutligt avslag på asylansökan ändå får uppehållstillstånd om det uppstått nya omständigheter som gör att utvisningen inte ska verkställas. Vilka skäl som kan räknas som "verkställighetshinder" regleras i Utlänningslagens paragrafer 12:18 och 12:19. Dessa skäl har inte ändrats av den tillfälliga lagen. Men om ett uppehållstillstånd beviljas på grund av hindret så sker det enligt den tillfälliga lagen, oavsett när personens ursprungliga asylansökan lämnades in.

Den som kan få uppehållstillstånd enligt reglerna om verkställighetshinder som Migrationsverket kan besluta om direkt, enligt paragraf 12:18, kommer bara att få tillstånd om tolv eller tretton månader (om inte regeln för mycket svårt sjuka barn som nämndes ovan kan användas). Den som inte kan få uppehållstillstånd direkt men beviljas en ny prövning enligt paragraf 12:19 kan få treårigt eller tretton månaders uppehållstillstånd beroende på vilken skyddsstatus som beviljas.

Läs mer om verkställighetshinder i kapitlet om det i FARR:s "Goda Råd till dig som söker asyl i Sverige", sid 83.

 

Kommer familjen att få återförenas?

Anhöriga till de som fått uppehållstillstånd av skyddsskäl kan få uppehållstillstånd. Men så länge de bara har tidsbegränsat uppehållstillstånd måste den som ansöker utifrån vara make/sambo eller barn under 18 år, eller förälder till ett ensamkommande barn. Båda de vuxna måste ha fyllt 21 år och redan i hemlandet ha varit gifta eller sambo. Möjligheten att få uppehållstillstånd för att flytta ihop finns alltså inte, inte heller för till exempel ett barn över 18 eller en handikappad som bott med familjen. Ytterligare ett villkor är att personen i Sverige har god chans att få permanent tillstånd. Hittills har detta inte varit ett stort problem eftersom de flesta som har asyl bedömts kunna få permanent tillstånd i framtiden.

Efter att den tillfälliga lagen förlängdes gäller samma regler för anhöriga till alternativt skyddsbehövande som för anhöriga till personer med flyktingstatus.

För att familjerna ska få återförenas måste den vuxne som är i Sverige kunna försörja både sig själv och sina familjemedlemmar och ha en tillräckligt stor bostad. Just försörjningskravet gäller inte bara asylsökande som fått beslut enligt den tillfälliga lagen utan också anhöriga till personer som redan bor i Sverige, inklusive svenska medborgare. Försörjningskravet innebär att personen i Sverige måste ha en viss inkomst kvar för sig själv och de anhöriga, efter att skatt och hyra har betalats: 4923 kronor i månaden för en vuxen, 8133 kronor för ett par, 3007 kronor för barn från 7 års ålder och 2612 för yngre barn. Bostaden måste bestå av minst ett rum och kök för två vuxna. Om det finns barn behövs fler rum, men två barn kan dela rum.

Ensamkommande barn behöver inte försörja sina föräldrar eller syskon. Även familjer där minst ett barn finns i Sverige är undantagna.

Flyktingar och skyddsbehövande kan få undantag från försörjningskravet men då ska tre villkor vara uppfyllda: 1) Den anhöriga ska hinna söka inom tre månader från att personen i Sverige fick beslut om uppehållstillstånd. 2) De ska inte kunna återförenas i något annat land. 3) de ska ha redan ha varit ihop utanför Sverige.

Det är viktigt att förbereda en eventuell familjeåterförening så att dina familjemedlemmar har alla handlingar i ordning och hinner ansöka inom tre månader efter att du fick uppehållstillstånd.

Om du sökte asyl mellan den 24 november 2015 och 19 juli 2019 och fick uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande så hade du inte rätt till familjeåterförening som den tillfälliga lagen såg ut då. Sedan den 20 juli 2019 kan dina anhöriga få uppehållstillstånd om de uppfyller kraven. De har inte haft möjlighet att söka inom tre månader efter att du fått tillstånd. Istället kan de slippa försörjningskrav genom att göra ansökan senast den 19 oktober 2019, tre månader efter att den tillfällliga lagen ändrades.

Liksom för ömmande omständigheter finns en paragraf som innebär att om det skulle bryta mot ett internationellt åtagande att neka uppehållstillstånd så ska tillstånd ges till en nära anhörig. Men detta har visat sig lika svårt att bevisa som när det gäller ömmande omständigheter.

 

 Länkar till de viktigaste av Migrationsverkets riktlinjer för hur lagen ska tolkas

Dessa texter är svårlästa men rekommenderas för jurister och privata ombud. Observera att de senast uppdaterade eller tillagda finns längst ner i listan!

Rättsligt ställningstagande angående innebörden av svenskt konventionsåtagande och artikel 8 vid tillämpning av 11 och 13 §§ i den tillfälliga lagen - SR 24/2016

Rättsligt ställningstagande angående praktiska verkställighetshinder - SR 25/2016

Rättsligt ställningstagande angående skyddsbedömningen vid väpnad konflikt och gränsdragningen mot bestämmelsen om andra svåra motsättningar - SR 30/2016

Rättsligt ställningstagande angående prövning och bedömning av barns ärenden om uppehållstillstånd enligt 5 kap. 6 § och 12 kap. 18 § första stycket 3 utlänningslagen - SR 36/2016

Rättsligt ställningstagande angående prövningsordningen enligt 12 kap. 18-19 §§ utlänningslagen beträffande flyktingar under den tid som tillfälliga lagen gäller - SR 39/2016

Rättsligt ställningstagande angående utredning och kontroll av omständigheter som kan utgöra verkställighetshinder enligt 12 kap. 18 § utlänningslagen - SR 40/2016

Rättsligt ställningstagande angående försörjningskravet vid anhöriginvandring - SR 03/2017

Rättslig kommentar angående övergångsbestämmelserna i den tillfälliga lagen - SR 05/2017

Rättsligt ställningstagande angående prövning av rätten till permanent uppehållstillstånd enligt 17 § lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige - SR 19/2017

Rättsligt ställningstagande angående verkställighet av beslut som rör ensamkommande barn - SR 24/2017

Rättslig kommentar angående längden på ett tidsbegränsat uppehållstillstånd vid familjeanknytning om den sökande har ett pass med kort giltighetstid eller saknar pass när tillståndet ska tidsbegränsas enligt tillfälliga lagen - SR 05/2018

Rättsligt ställningstaganden angående tillämpning av artikel 3 i Europakonventionen då sjukdom åberopas - SR 37/2018

Rättsligt ställningstagande angående uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå - SR 40/2018

Rättslig kommentar angående 16 f § tillfälliga lagen - SR 41/2018 ("nya gymnasielagen")

Rättsligt ställningstagande angående kraven på klarlagd identitet och pass i ärenden om uppehållstillstånd - SR 20/2019

Rättsligt ställningstagande angående "välgrundade utsikter" till permanent uppehållstillstånd i 6 § tillfälliga lagen

orange knapp

Viktigt!

Kontakt

+468-710 02 45

info(a)farr.se

Box 391,
101 27  STOCKHOLM

Medlemssidor

Medlemssidorna är just nu stängda på grund av resursbrist. Vi hoppas kunna öppna ett nytt medlemsforum på en annan plattform.

Stöd FARR!

  

SWISH

123 327 8983

Postgiro 520890-5