rutor 2018 februari
Länk till FARR:s policydokument Länk till FARR:s tidning Artikel 14 Länk till nyhetsbrevet Asylnytt Länk till FARR:s Goda Råd Länk till EU-material
HEMLAG & PRAXISAktuelltHur ska identitet och trovärdighet bedömas?

Hur ska identitet och trovärdighet bedömas?

Migrationsverket publicerade i början av sommaren två rättsliga ställningstaganden som berör bedömning av asylsökandes identitet och trovärdighet. Båda kan ses som försiktiga steg framåt. Verket har också påbörjat en utbildningssatsning, där det bl.a. ingår seminarier om hur religion som asylskäl ska bedömas.

Migrationsverket och domstolarna har kritiserats skarpt för hur tillförlitlighets- och  trovärdighetsbedömningar går till, till exempel genom avfärdande av id-handlingar, rättsosäkra åldersbedömningar, bristande utredningar i tortyr- och hbt-ärenden etc. Nedan följer sammanfattningar av de nya ställningstagandena och en rad exempel på kritiken.

Nästa nummer av FARR:s tidning Artikel 14 kommer att ha tema "trovärdighet". Skicka gärna dina reflektioner och exempel eller tips om andra inslag till artikel14@farr.se!


• Den 31 maj kom ett rättsligt ställningstagande "angående sannolik identitet i asylärenden". Den fråga som behandlas i ställningstagandet är om en asylsökande kan göra sin identitet sannolik genom muntliga uppgifter. Svaret är ja. Om det inte finns tillräckliga id-handlingar får vilka metoder som helst användas, som muntlig utredning, kunskapstest, språkanalys och uppgifter från andra ärenden. Berättelsen ska värderas liksom annan bevisning.

Det är enligt ställningstagandet även möjligt att bedöma en asylsökandes identitet som sannolik enbart med stöd av hans eller hennes muntliga berättelse.

Bevisvärderingen ska vara "saklig och objektiv" och beslutsfattaren måste motivera och förklara skälen för sitt beslut.

Om de muntliga uppgifterna till exempel är motstridiga kan trovärdigheten sättas ner. Det ska också vägas in ifall den sökande gjort ett ärligt försök att styrka sin berättelse genom skriftlig bevisning.
Det rättsliga ställningstagandet kan hämtas från Migrationsverkets databas Lifos och har nr 30389.

• Den 10 juni kom ett rättsligt ställningstagande "angående prövning av tillförlitlighet och trovärdighet". Där framgår bland annat att bevisningen i ett asylärende utgörs huvudsakligen av den asylsökandes berättelse. Handlingar, vittnesmål och landinformation är stödbevisning.

Metoden för prövningen beskrivs sammanfattningsvis i punkter:

+ Identifiera relevanta fakta.
+ Beakta all bevisning även sådan som har lågt bevisvärde.
+ Analysera bevisningen runt varje relevant bevistema.
+ Om någon eller några uppgifter inte är tillförlitliga bedöm om dessa påverkar själva kärnan i berättelsen.
+ Ge den sökande tillfälle att förklara bristerna.
+ Bedöm förklaringarna.
+ Gör en sammantagen bedömning av samtlig bevisning.
+ Motivera tillförlitlighetsbrister och trovärdighetsbrister noggrant och sakligt.

Även detta ställningstagande kan hämtas i Lifos, med nummer 30435

Migrationsverket redovisade i juni sina åtgärder för att stärka kompetensutveckling och kvalitet - ett uppdrag de fått från regeringen. Bland de åtgärder som Migrationsverket redovisar finns projektet Den lärande organisationen som pågår året ut. Projektet innehåller bland annat en metod för systematisk kvalitetsuppföljning och metoder och verktyg för rättslig kvalitet i handläggningen av asylärenden. En annan åtgärd är inrättandet av en rättsdatabas. Domar och avgöranden från Migrationsöverdomstolen, EU-domstolen, Europadomstolen och CAT ska vara sökbara i den offentliga databasen Lifos. I rapporten redovisar Migrationsverket också vissa insatser för att säkra den rättsliga kvaliteten och enhetligheten i ärenden som rör asylsökande som söker skydd på grund av sin sexuella läggning eller könsidentitet.

Ett annat projekt som har med trovärdighetsbedömningar är en serie seminarier som Migrationsverket arrangerar i samarbete med Sveriges Kristna råd, under rubriken "Tro och trovärdighet". Syftet är att höja kompetensen kring religion som asylskäl genom föreläsningar, fallstudier och gemensamma reflektioner. Under det första seminariet i juni stod bedömningen av konvertiter i fokus. Liksom i det rättsliga ställningstagandet om trovärdighet betonades att det viktigaste vid bedömningen av religion som asylskäl är den sökandes berättelse och att eventuella handlingar är ett komplement till den huvudsakliga berättelsen.

Läs mer i Migrationsverkets pressmeddelanden om kompetensutvecklingen och om religionsseminarierna.

 

FN:s flyktingorgan UNHCR presenterade i maj en granskning av tillförlitlighetsbedömningar i tre EU-länder. Rapporten innehåller även handfasta riktlinjer inklusive ett förslag till checklista för handläggaren.

Författarna poängterar i sina slutsatser att tillförlitlighetsbedömningar inte får bli ett lotteri mellan eller inom EU-staterna beroende på enskilda beslutsfattares subjektiva inställning:

"However, the assessment of credibility must not be a lottery between EU Member States or within the states’ national asylum systems. Credibility assessment cannot be reliant on an individual decision-maker’s subjective approach, assumptions, impressions and intuition. For this reason, more consistent, transparent and principled approaches are needed, based on law and good practice, in relation to credibility assessment in asylum procedures in Europe."

Skriften kan hämtas från UNHCR:s databas Refworld, under namnet "Beyond Proof, Credibility Assessment in EU Asylum Systems"

 

Migrationsverkets ställningstagande om tillförlitlighet och trovärdighet välkomnades bland annat av Frida Metso i Flyktingbloggen. Hon beskrev hur viktiga sådana bedömningar är:

"Medan förföljelse och tortyr allvarligt skadar din förmåga till tillit är dess skada på din tillförlitlighet ibland större och mer livshotande. Flykten ut ur hemmet, hemlandet, världsdelen, sökandet efter vägar och människor att lita på, mötet med flyktingsmugglaren, resan över kalla berg eller dödligt Medelhav och mötet med FRONTEX - allt detta, för gäves, om du inte blir trodd. Ingen kränkning, skada, inget hot eller förföljelse, inget betyder det något för din rätt att få skydd om du inte blir trodd."

Frida Metso refererar kritiken från internationell expertis mot svenska myndigheters sätt att väga in stort och smått om den sökandes person och berättelse istället för att hålla sig till det som är relevant för flyktingskälen. Metso, som själv arbetar som psykolog med tortyrskadade, påpekar också att kravet på en sammanhängande berättelse kan slå fel:

"Det är vedertaget inom vården att en person som genomgått trauma – flykt, tortyr, krig, våldtäkt – kan ha mycket svårt att minnas eller redogöra tydligt för händelser som ligger till grund för asylskälen. Detta får inte uppfattas som lögnaktigt, utan kan snarare ses som ett tecken på att berättelsen är autentisk."

Artikeln publicerades på Flyktingbloggen den 14 juni.

Tidigare i år uppmärksammade Sten De Geer, också i Flyktingbloggen, Europadomstolens kritik mot Sveriges sätt att bedöma risk för tortyr. Ärendet gällde en uzbekisk familj som fått avslag på grund av att de bristande trovärdighet trots att själva berättelsen var ytterst rimlig och sannolik med beaktande av situationen i deras hemland Uzbekistan. Svenska myndigheter avfärdade alla bevis med motiveringen att de inte kunde kopplas till de sökande - eftersom dessa inte styrkt sin identitet. Men de id-handlingar som faktiskt fanns avfärdades. Sverige hävdarde också att familjen inte skulle uppmärksammas av myndigheterna i hemlandet om de reste tillbaka på egen hand - trots att svenska myndigheter upplyst den uzbekiska ambassaden om att de skulle utvisas och bett om resehandlingar.

Sten De Geer beskriver ärendet och avslutar med en viss pessimism:

"Domen innehåller en helt förödande kritik av Migrationsverkets och Migrationsdomstolens grundläggande bedömningar och förhållningssätt. En omfattande och djupgående självrannsakan hos dessa instanser akut påkallad. Men något sådant kommer inte att ske, ansvariga personer kommer att försöka tiga ihjäl den förödande kritiken och fortsätta som förut!"

 

Nyligen skrev FARR:s ordförande Sanna Vestin i Flyktingbloggen om sina intryck av ett antal intervjuer med asylsökande från Afghanistan:

"... jag hade inte räknat med denna tröstlösa rad av vittnesmål om en asylprocedur som bara inte fungerar. Amatörmässig tolkning, oåtkomliga advokater, nej till muntlig förhandling.

Varje asylutredning börjar med att personens trovärdighet ifrågasätts för att id-handlingarna är dåliga, detta oberoende av hur id-handlingarna ser ut. Oftast ifrågasätts trovärdigheten också på grund av missförstånd. När advokaterna är otillgängliga rättas inte missförstånden. Utredaren bedömer att det inte är så farligt som personen påstår och så kommer beslutet att man måste återvända – om inte till hemorten så till Kabul.

Jag vet att det pågår försök med att förbättra asylproceduren. Ibland går det att få en extra intervjutid. Det finns bra advokater. Det förekommer värdigt bemötande och det förekommer muntlig förhandling. Jag vet att en stor del av afghanerna fortfarande får uppehållstillstånd. Men att proceduren fungerar bättre ibland hjälper inte dem som inte fått tillgång till allt detta – som de faktiskt har rätt till. Och den stora misstänksamheten tycks alltid finnas där.

Dessa människor har mötts av en kompakt misstro – och det trots att deras berättelser stämmer med den typen av konflikter och förföljelser som beskrivs i experternas rapporter om Afghanistan."

Hela artikeln publicerades i Flyktingbloggen den 4 juni.

 

En nygammal kritik mot bedömning av identitet och därmed trovärdighet är den som rör åldersbedömningar. I en artikel i Dagens Nyheter i juni kommenterade Elis Envall från Socialstyrelsen uppgifterna från Migrationsverket att verket använder medicinska åldersbedömningar enligt Socialstyrelsens riktlinjer. Enligt Envall kan man inte kalla det för en medicinsk bedömning när ingen läkare varit inblandad. Röntgenundersökning kan bara ge ett ungefärligt åldersspann med en felmarginal på upp till fyra år. I artikeln intervjuas också fyra ungdomar från Hagfors som alla fått sin ålder ändrad till 19,2 år - liksom flera av deras kamrater.

DN 23 juni: Osäkra metoder avgör de ungas ålder


I samband med Pride-festivalen presenterade RFSL två rapporter om bedömningar av asylskäl på grund av sexuell läggning och liknande. Organisationen har granskat migrationsdomstolarnas bedömningar av asylsökande hbt-personer från Uganda och Nigeria. Enligt RFSL får de flesta avslag för att domstolarna inte tror på den sökandes berättelse om hur den sexuella läggningen blivit känd i hemlandet. Märkligt nog förekommer två motsatta resonemang: Antingen anser domstolen att det inte är trovärdigt att en person hade homosexuella relationer utan att det kom ut och utan att ha blivit straffad. Eller också anser domstolen att det inte är trovärdigt att en person skulle vara så oförsiktig att den kom ut med sin sexuella läggning - eftersom det är så farligt. Själva huvudfrågan om personen faktiskt är homosexuell och riskerar straff för detta blir därmed inte bedömd alls eftersom domstolen redan bedömt att personen inte är trovärdig.

RFSL:s jurist Aino Gröndahl skrev den 5 juli en blogg som kom att ses av fler än 60000 personer. Den handlade om asylutredningar:

"Migrationsverket ansåg att inget konkret hade hänt henne, förutom de mordhot hon och partnern utsatts för under de tio år de levt tillsammans. Kvinnorna hade besökt en kyrka för att samtala om kvinnors rättigheter i landet. Migrationsverket skrev: ”Trots hoten kunde ni inte acceptera att dölja er sexuella läggning utan valde istället att propagera för era rättigheter”. Kvinnan ansågs inte vara trovärdig eftersom hon lämnat olika uppgifter om huruvida dörren var låst eller inte när hon för Migrationsverket återberättade sitt livs värsta dag när hon kom hem och bevittnade sin partner sedan tio år tillbaka bli innebränd."

Svenska Dagbladet den 30 juli: Krav på praxis för hbt-flyktingar

Bloggen Skyddsvärd den 5 juli: Jag sitter med under asylutredningar på Migrationsverket där personen jag företräder ställs frågor som ”Hur kunde du säkert veta att de personer du låg med i ditt hemland verkligen var homosexuella?”

Sammantaget kan det sägas att det finns en återkommande kritik mot migrationsmyndigheternas fokus på den sökandes personliga trovärdighet, med en slentrianmässig bedömning av vilka skriftliga handlingar som ger trovärdighet och hur en berättelse ska låta. Risken med detta är att man samtidigt tappar fokus på den viktigare bedömningen av tillförlitlighet, dvs hur sannolika de relevanta delarna av flyktberättelsen är i förhållande till kända sakförhållanden. Det återstår att se om de nya rättsliga ställningstagandena och Migrationsverkets utbildningssatsning råder bot på detta.

orange knapp

Viktigt!

Kontakt

+468-710 02 45

info(a)farr.se

Box 391,
101 27  STOCKHOLM

Medlemssidor

Medlemssidorna är just nu stängda på grund av resursbrist. Vi hoppas kunna öppna ett nytt medlemsforum på en annan plattform.

Stöd FARR!

  

SWISH

123 327 8983

Postgiro 520890-5