rutor 2018 februari
Länk till FARR:s policydokument Länk till FARR:s tidning Artikel 14 Länk till nyhetsbrevet Asylnytt Länk till FARR:s Goda Råd Länk till EU-material
HEMLAG & PRAXISAktuelltUncategorisedAtt tänka på för asylsökande från Afghanistan

Att tänka på för asylsökande från Afghanistan

Det allmänna läget i Afghanistan räcker inte för att få uppehållstillstånd i Sverige för vuxna, ungdomar över 18 eller familjer. Det är alltid nödvändigt att kunna visa vilka skäl just du som person har för att inte skickas till Afghanistan. Denna artikel handlar om detta. Texten är framtagen av Sanna Vestin för FARR:s mailrådgivning. Längst ner finns länkar till rapporter och dokument som kan vara bra för dig eller ditt ombud att läsa.

Viktigt att veta är att även om det är finns en omständighet som gäller alla, t ex säkerhetsläget i Afghanistan, så är Migrationsverket prövning alltid individuell. Det är därför nödvändigt att förklara vad det allvarliga säkerhetsläget betyder just för dig.

Det kan ändå vara bra att hänvisa till exempel till Migrationsverkets egna ställningstaganden och rapporter från EU:s asylbyrå och andra källor.

 

Utsatta grupper

Ibland pekas olika grupper ut som särskilt utsatta, till exempel i Migrationsverkets ställningstaganden eller i rapporter från EU:s asylbyrå EASO eller från FN:s flyktingorgan UNHCR. Det är särskilt viktigt att ta reda på vilka grupper som Migrationsverket anser är särskilt utsatta. Det kan vara nödvändigt att bevisa att du faktiskt tillhör gruppen. Men även om det står klart att du tillhör en utsatt grupp måste du kunna förklara hur det gör att just du behöver skydd. Bedömningen är individuell. Tänk efter! Vad är det som gör att du tror att just du kan råka illa ut i ditt eller dina föräldrars hemland? Vad är du rädd för ska hända dig?

Enligt Migrationsverkets ställningstaganden om Afghanistan är till exempel de som riskerar att rekryteras till väpnade grupper särskilt utsatta. För att resonera kring en sån sak kan det vara klokt att läsa till exempel rapporter från EU:s asylbyrå EASO om hur dessa grupper arbetar och jämföra det med din bakgrund och hur du ska kunna klara sig på hemorten och på orter som Migrationsverket har hänvisat till som alternativ, t.ex. Kabul, Herat eller Mazar-i-Sharif.

En annan utsatt grupp i Afghanistan är de som kan anklagas för att bryta mot afghanska normer. De allra flesta ungdomar som varit borta några år från Afghanistan skulle kunna ses som utsatta på det viset. Att bryta mot normer kan vara vad som helst. Men det krävs att du går till dig själv och reflekterar över din person. Vad har du för normer som kan bli problematiska för dig, och vad skulle hända om du inte anpassar dig? Det kan handla om ifrågasättande, religion, demokratisyn, kvinnosyn, synen på homosexuella osv. Det kan förstås också handla om vad du gör, hur du ser ut, hur du lever.

Även hazarer betecknas som en utsatt grupp. Men återigen - det räcker inte med att vara hazara för att anses ha behov av skydd. Tillsammans med personliga omständigheter kan det spela in.

Migrationsverkets prövningar är "framåtsyftande" - det betyder att du ska visa vad som kommer att hända om du återvänder. Vad som redan inträffat kan vara ett tecken på vad som kan hända, men det kan aldrig vara ett skäl i sig till att stoppa en utvisning.

 

Svårt att prata om

Det finns sånt som är svårt att prata om, t ex våldtäkt eller sexuell läggning eller om du har blivit utnyttjad av personer med makt i hemlandet. Det är ändå viktigt att försöka få med sånt till Migrationsverket eller domstolen. Försök prata med din advokat först! Ju tidigare desto bättre, eftersom du kan bli anklagad för att trappa upp din berättelse. Men det ska gå att få förståelse för att just såna saker är svåra att prata om. Kommer saken upp först efter att du fått slutligt avslag så blir det ännu svårare. Då kan det behövas intyg av en terapeut som träffat dig länge, som förklarar varför berättelsen inte kommit förrän så sent.

Ibland kan det faktiskt vara bra att prata med ett proffs, till exempel en psykolog eller en terapeut, om hur du mår. I Sverige är det vanligt att man gör det utan att det ses som särskilt konstigt. Det kan hända att du mår bättre av detta även om det inte får någon betydelse i asylärendet. Att må dåligt i största allmänhet och oroa sig för utvisningen räknas inte som ett skäl. Men om det har hänt dig saker som var så obehagliga att du inte har berättat det för din advokat eller Migrationsverket så kan det vara viktigt för ditt asylärende att det kommer fram. Ibland kan ett samtal med någon som är van vid sånt vara till hjälp.

 

Att klara sig själv

Du kan inte få uppehållstillstånd för att det är svårt att leva i ett land, för att det är synd om dig eller för att det inte finns jobb eller boende i hemlandet! Det måste finnas ett skyddsbehov i framtiden, alltså att det är farligt för dig, och det får inte finnas möjlighet för dig att få skydd av någon i hemlandet. Vi kan alla tycka att det är förfärligt att människor utvisas även om de inte vet hur de ska få mat - men det är nödvändigt att argumentera utifrån lagen och då är det vad som är farligt som är det viktiga. Därför behöver du tänka igenom vad det är du tror kommer att vara farligt för dig, på grund av den du är och det som har hänt dig eller din familj tidigare.

Det finns faktiskt en situation då möjligheten att klara sig kan räknas och det är när en person hänvisas till internflykt, alltså att resa någon annanstans i landet än till hemtrakten. Då ska "internflyktsalternativet" vara både relevant (att du ska vara säker där) och rimligt (att du har en rimlig möjlighet att klara dig, få mat och tak över huvudet). Det säger FN:s flyktingorganisation UNHCR och det finns också med i Migrationsverkets riktlinjer. Om du har någon form av handikapp eller sjukdom eller av någon anledning skulle ha extra svårt att klara dig så bör du alltså påpeka att internflykt inte är ett alternativ för dig. Det kan vara viktigt att bevisa att ingen du känner bor kvar på den orten som Migrationsverket tycker att du kunde åka till.

Konstigt nog så spelar de här sakerna ingen roll när någon varit borta så länge från hemlandet att den inte kan bevisa vilket område den kommer ifrån. Då prövas skyddsskälen mot hela landet och ingenting räknas som internflykt. Det hindrar förstås inte att du kan ta upp såna problem i ansökan! Men det gör också att det kan vara viktigt att du försöker bevisa vilken plats i Afghanistan du eller dina föräldrar kom ifrån, fast det kanske verkar som att det inte spelar så stor roll.

Just när det gäller Afghanistan har Migrationsöverdomstolen ändå slagit fast att för en ensam minderårig ska det räknas som skyddsbehov om barnet har bott länge utanför Afghanistan och inte har något nätverk där. Då handlar det om risken för rekrytering eller utnyttjande. Detta är en av anledningarna till att det blivit så viktigt med åldern. Tyvärr anses inte unga vuxna utan nätverk i Afghanistan ha skyddsbehov av den anledningen. Det har Migrationsöverdomstolen slagit fast. Gränsen går vid 18 år.

Enligt Migrationsverkets ställningstaganden kan en ung vuxen som har ett funktionshinder ha för svårt att klara sig ensam i Afghanistan. Om du är fysiskt eller psykiskt handikappad på något sätt så är det alltså viktigt att det kommer fram, med läkarintyg.

 

Id-handlingar och bevis

Ifall Migrationsverket har ändrat någons ålder utan bra skäl, så händer det att Migrationsdomstolen inte håller med utan säger att personen ska få behålla sin ålder. Därför kan det vara viktigt att ta med intyg som bevisar din ålder i ett överklagande, om du har fått avslag. Om det finns en tazkira kan det vara idé att be afghanska ambassaden att verifiera den. (Du som omfattas av gymnasielagen bör kolla om det skulle försämra dina möjligheter att få stanna om du begär att åldern ska skrivas ner igen. Prata med din advokat om detta!)

Att få id-handlingar verifierade av ambassaden (dvs att ambassaden intygar att de är riktiga) kan vara bra även för att stärka din trovärdighet i andra sammanhang än just åldern. Det går även att få pass från ambassaden om tazkiran kan verifieras. Det förekommer också att ambassaden kan framställa ny tazkira åt en person som har tillgång till en tazkira från en släkting på farssidan, eller kan göra en släkttavla som ambassaden kan skicka till Afghanistan för kontroll. Blanda inte ihop det här med de resedokument som ambassaden skriver ut för utvisningar! Resedokumenten är inga id-dokument och kan utfärdas utifrån vad Migrationsverket har sagt. En tazkira däremot skapas eller verifieras bara med hjälp av uppgifter från myndigheterna i hemlandet.

Längst ner på denna sida finns förslag på rapporter att läsa och där det kan finnas sådant som har betydelse i ditt fall. Men fundera också över hur du själv kan söka bevis. Om du har namn på milismän eller lokala ledare som är farliga för dig kan det gå att få fram namnen genom sökningar på internet och se vad som är skrivet om dem. Om du har berättat om en särskild händelse kanske det går att hitta andra källor som berättar om just den händelsen.

 

Verkställighetshinder

Om du redan har fått slutligt avslag så räcker det inte att du har bra argument varför du behöver få stanna. Det går att lämna in en ansökan om att få uppehållstillstånd på grund av verkställighetshinder (VUT). Men i en sådan ansökan måste du ta upp nya omständigheter som inte prövats tidigare, och du behöver ha en giltig ursäkt för att just de omständigheterna inte har kommit upp förut. Du måste alltså i ansökan förklara vad det är för nytt som hänt och hur det kommer sig att du inte tagit upp de sakerna tidigare.

Om det finns nya omständigheter så kan det innebära att du beviljas ny prövning, trots att sista ordet egentligen är sagt efter att Migrationsöverdomstolen slagit fast domen. En ”ny omständighet" kan vara något som händer i hemlandet som påverkar ditt skyddsbehov, dvs det finns nya hot som riktas mot dig. Det kan också vara så att något hänt dig i Sverige eller du har gjort något här som betyder att det blivit farligare för dig i hemlandet. Slutligen kan det vara något som du inte har berättat tidigare men då krävs det en riktigt bra förklaring till varför du inte gjort det.

Det är det här som kallas för att anmäla verkställighetshinder. Det du gör är att anmäla att det finns ett hinder mot att verkställa utvisningen. Medicinska skäl kan stoppa en utvisning direkt om de är tillräckligt starka, men de kan inte leda till en ny asylprövning. Men om det handlar om nya skyddsskäl så kan en anmälan om verkställighetshinder leda till att Migrationsverket beviljar dig en ny prövning. Den nya prövningen handlar främst om den nya omständigheten, men det nya ska också bedömas ihop med de asylskäl som du har lagt fram tidigare. 

Det är svårt att få en ny prövning. Det mesta räknas som tillägg, ändringar eller upptrappning av asylskälen. Det gör att om en ny omständighet en gång har prövats är det oerhört svårt att få den prövad igen. Detta gäller även om den förra anmälan inte innehöll så mycket. Det är därför viktigt att någon med kunskap och erfarenhet av asylrätt får göra arbetet eller hjälpa till. En vädjan som du skickat in snabbt när du kände dig desperat kan göra att den nya omständigheten är ”körd” om du senare får hjälp att skriva något mer genomarbetat.

Det är svårt att tydligt förklara vad som är en ny omständighet. Klart är att den inte får vara prövad förut, den ska vara individuell, den ska påverka ditt behov av skydd och därmed dina möjligheter att återvända.

En varning: Att ansöka om verkställighetshinder är inte ett uppehållstillstånd som du själv kan välja istället för utvisning. De allra flesta får avslag. Efter avslag finns utvisningsbeslutet kvar. Men möjligheterna att lämna Sverige utan polis, få återetableringsstöd och slippa återreseförbud kan vara borta. Tänk över alternativen först. Skulle du bli kvar i Sverige så kan du ansöka om verkställighetshinder senare. Det finns ingen tidsgräns för att göra det.

En genomgång av vad verkställighetshinder är - och varför det är så svårt att lyckas - finns i FARR:s broschyr som kan laddas ner här.

Av beslutet om avslag brukar det framgå vad Migrationsverket och domstolarna har använt för källor och rapporter. Du kan alltså kolla vilket ställningstagande från Migrationsverket det bygger på, eller om det nämns några rapporter. Men om Migrationsverket eller domstolen redan har vägt in de nyaste rapporterna så behöver du visa på något annat sätt att omständigheterna är nya. Och glöm inte att du alltid måste koppla ihop det som står i rapporterna med din egen situation!

 

Rapporter om Afghanistan

Här följer några dokument. Tänk på att du alltid ska leta efter vad det är som har betydelse just i det enskilda fallet! Det räcker inte att allmänt hänvisa till en rapport. Om du har fler frågor som rör specifika asylskäl eller särskilda problem så föreslår vi att du pratar med ditt offentliga biträde. Om du inte har något biträde kan du ta kontakt med närmaste asylgrupp eller skriva till info@farr.se. I adresslistan på denna sida finns också andra organisationer som har rådgivning.

 

UNHCR:s senaste riktlinjer för hur asylansökningar från sökande från Afghanistan bör bedömas

Migrationsverkets kommentar till UNHCR:s riktlinjer

FARR:s analys av UNHCR:s riktlinjer och jämförelse med riktlinjerna från EASO och Migrationsverket

Migrationsverkets senaste allmänna kommentar om Afghanistan kom i januari 2018.

Migrationsverket har publicerat en lång rad egna ämnesrapporter, till exempel om hedersproblematik och moralbrott, om kristna, apostater och ateister, om betydelsen av tatueringar, om bombdåden i Kabul och Jalalabad (i januari 2018), om marktvister och konfliktlösning, om afghaner i Iran och om rekrytering av afhganer i Iran till kriget i Syrien, om situationen i Ghazni (augusti 2018) och om inrikesflyg i Afghanistan (av intresse för frågan om det finns säkra resvägar). Du hittar rapporterna i databasen Lifos, genom sökning på Afghanistan som land och Migrationsverket som källa

EASO (EU:s asylbyrå) kom i maj med en ny säkerhetsrapport om Afghanistan. Det kan vara viktigt att relatera till den.

Det senaste - och viktigaste - dokumentet från EASO innehåller riktlinjer för hur asylbyrån anser att asylsansökingar för sökande från Afghanistan ska bedömas

EASO-rapport om betydelsen av nätverk i Afghanistan:
https://www.easo.europa.eu/news-events/easo-publishes-country-origin-information-coi-report-networks-afghanistan

EASO har också i december 2107 publicerat två rapporter om personer som hotas invividuellt i Afghanistan, antingen av väpnade grupper eller på grund av att de brutit mot sociala normer

I juli 2018 kom Amnesty med ett uttalande som kraftfullt avrådde från utvisningar beroende på den senast halvårsrapporten från UNAMA:
https://www.amnesty.org/en/latest/news/2018/07/afghanistan-record-civilian-casualties-returns-unjustifiable/

Amnesty International krävde redan hösten 2017 att alla återsändanden till Afghanistan ska stoppas, efter att ha publicerat en rapport.

Ett expertnätverk med bas i Kabul har publicrat en rapport om unga "västerniserade" män i Afghanistan

Rädda Barnen kom i oktober 2018 med en rapport om hur det går för barn som har utvisats till Afghanistan. Läs även ressmeddelandet!
Ladda ner rapporten:

Fler aktuella domar och uttalanden som rör Afghanistan kan du hitta i Asylnytt

För det aktuella säkerhetsläget, se de senaste rapporterna från FN:s Afghanistanmission UNAMA:
https://unama.unmissions.org/protection-of-civilians-reports

En bra källa för landinformation över huvud taget är databasen ecoi.net. Där kan du söka på ämne och land och få fram alla slags källor från olika institutioner och media

 

 

orange knapp

Viktigt!

  • Hur funkar den nya gymnasielagen?

      Denna artikel handlar om alla uppehållstillstånd för gymnasiestudier, både de som trädde i kraft förra året och de nya som gäller från och med 1 juli 2018. Publicerad 18-06-30, senast uppdaterad 18-10-06. Det senast uppdaterade är gulmarkerat!     VIKTIGT. Efter...

    Läs mer...

  • Vanliga frågor om den nya "gymnasielagen"

    Från och med den 1 juli 2018 gäller nya regler om uppehållstillstånd på grund av gymnasiestudier. Nedan finner du frågor och svar som kommit till oss om lagen. Ansökstiden för dem som fått avslag som vuxna löpte ut den 30 september. Sidan...

    Vanliga frågor och svar... Vanliga...

Medlemssidor

Här kan du logga in för att...

- bläddra i artikelarkivet
- fråga eller tipsa
- göra inlägg
- se interna dokument

Sidorna är avsedda för FARR-medlemmar.

Logga in

Stöd FARR!

   

SWISH

123 327 8983

Kontakta oss

+468-710 02 45

info(a)farr.se

Box 391, 101 27  STOCKHOLM

Postgiro 520890-5