rutor 2018 februari
Länk till FARR:s policydokument Länk till FARR:s tidning Artikel 14 Länk till nyhetsbrevet Asylnytt Länk till FARR:s Goda Råd Länk till EU-material
HEMLAG & PRAXISAktuelltLättare söka från Sverige för föräldrar och anställda

Lättare söka från Sverige för föräldrar och anställda

Den 17 juni fattade riksdagen beslut om en lagändring som ska göra det lättare för föräldrar som är vårnadshavare för barn i Sverige att få uppehållstillstånd utan att lämna landet. Samma dag antogs flera lagändringar som rör arbetskraftsinvandring och en  som beror på den ändrade Dublinförordningen.

Det ska bli lättare att få arbetstillstånd i vissa situationer. Bland annat blir det möjligt för en asylsökande att byta spår till arbetskraftsinvandrare efter fyra månaders anställning istället för som hittills sex månader. Samtidigt kommer det att ställas större krav på att arbetskraftsinvandrare faktiskt får arbete på de villkor som gett arbetstillståndet. Ändringen på grund av Dublinförordningen innebär att personer som fått uppehållstillstånd som "alternativt skyddsbehövande" i ett annat EU-land inte kan få asylansökan prövad i sak i Sverige.


Uppehållstillstånd för vissa vårdnadshavare som sammanbor med barn i Sverige
Ändrade regler ska underlätta flytt till och från Sverige
Svårare att missbruka reglerna för arbetskraftsinvandring
Ändringar i utlänningslagen på grund av Dublinförordningen



 
Uppehållstillstånd för vissa vårdnadshavare som sammanbor med barn i Sverige

Den viktiga ändringen är att anknytningen till ett eget barn som den sökande är vårdnadshavare för och bor ihop med, kommer med i lagen bland de olika anknytningar som kan ge uppehållstillstånd. Anknytningen till eget barn ska också ingå i uppräkningen av situationer där det är tillåtet att söka uppehållstillstånd utan att lämna Sverige "om det inte skäligen kan krävas". Anknytningen till eget barn ska också höra till dem som kan styrkas med DNA-analys i vissa situationer. Den ska också finnas med bland de anknytningar som kan få betydelse när verkställighetshinder övervägs, alltså när föräldern redan har ett utvisningbeslut.

Det är oklart vilken betydelse dessa lagändringar kommer att få i praktiken. Det ska fortfarande göras en bedömning av om det är "skäligt" att kräva att föräldern lämnar Sverige. Enligt en annan punkt i samma paragraf ska det ingå i skälighetsbedömningen att  "konsekvenserna för ett barn av att skiljas från sin förälder särskilt beaktas, om det står klart att uppehållstillstånd skulle ha beviljats om prövningen gjorts före inresan i Sverige". Det här har i praktiken tolkats som ett krav på bevis för att det enskilda barnet kommer att ta skada och att det inte finns något som skulle ha hindrat uppehållstillstånd från utlandet, till exempel att föräldern inte har ett giltigt pass eller har levt illegalt i Sverige. De kraven har visat sig svåra att uppfylla för makar, som redan med nuvarande lag teoretiskt har möjighet att få söka från Sverige. Det har då ändå ansetts "skäligt" att tvinga en av föräldrarna att lämna Sverige. Eftersom dessa formuleringar finns kvar återstår det att se om praxis ändras till det bättre. Det är dock tydligt av formuleringarna i regeringens proposition att avsikten är att hindra onödiga familjeseparationer.

Lagändringarna träder i kraft 1 augusti.

Läs mer på riksdagens webbplats om besluten som rör föräldrars möjlighet att få uppehållstillstånd


 
Ändrade regler ska underlätta flytt till och från Sverige
Lagändringarna, som ursprungligen lades fram av utredningen om "cirkulär migration" sammanfattas så här på riksdagens webbplats:

  • En person ska kunna få behålla sitt permanenta uppehållstillstånd i två år efter flytt från Sverige om personen har bett om att få ha kvar det.
  • Om man har haft arbetstillstånd i fyra år under en femårsperiod så kan man i dag få permanent uppehållstillstånd. Denna femårsperiod ska förlängas till sju år.
  • Den sammanlagda giltighetstiden för arbetstillstånd ska kunna vara längre än fyra år om det finns särskilda skäl för det.
  • För en person som har fått avslag på sin asylansökan krävs i dag sex månaders anställning för att kunna få uppehållstillstånd för arbete. Dessa sex månader ändras till fyra månader.
  • En person som under de senaste sju åren har haft uppehållstillstånd i sammanlagt fyra år för studier på forskarnivå ska kunna få permanent uppehållstillstånd.
  • Det ska bli lättare att i vissa fall få tillbaka ett svenskt medborgarskap.
Dessa lagändringar träder i kraft redan 1 juli.


Läs mer på riksdagens webbplats om besluten som rör möjligheter till arbetstillstånd


 
Svårare att missbruka reglerna för arbetskraftsinvandring

Idag finns varken skyldighet eller rättighet för Migrationsverket att följa upp de arbetstillstånd som ges. Det arbetserbjudanden som kan ge arbetstillstånd är inte detsamma som ett anställningsavtal. Det har varit vanligt att anställda i praktiken har fått mycket sämre villkor än vad som stått i erbjudandet. Genom lagändringarna ska Migrationsverket få möjlighet att kontrollera att arbetet påbörjats inom fyra månader efter att tillståndet börjat gälla, och att de villkor som erbjudits är uppfyllda. Om anställningen upphört eller inte påbörjats, eller om villkoren inte uppfyllts, ska arbetstillståndet dras in. Arbetsgivare ska också bli skyldiga att informera Migrationsverket om anställningsvillkoren.

För att underlätta för arbetstagarna ska de få information från Migrationsverket om vad som gäller. Tidsfristen för att hitta ett nytt arbete om det behövs förlängs till fyra månader.

Lagändringarna träder i kraft 1 augusti.

Läs mer på riksdagens webbplats om besluten som rör kontroll av villkoren för arbetsinvandrare


 
Ändringar i utlänningslagen på grund av Dublinförordningen
Dublinförordningen är den EU-förordning som styr vilket land inom EU som ska vara ansvarigt för att pröva en asylansökan. Dublinförordningen innebär bland annat att en asylsökande som har ett uppehållstillstånd i ett annat EU-land kan överföras dit för asylprövning. Men den artikeln i Dublinförordningen gäller inte om den asylsökande fått uppehållstillståndet som flykting eller alternativt skyddsbehövande. Då har asylansökan redan prövats och det andra EU-landet anses inte ansvarigt för att pröva ansökan en gång till. Nu ändras en paragraf i Utlänningslagen så att en asylansökan från en person med flyktingstatus eller alternativ skyddsstatus kan avvisas (inte prövas i sak) i Sverige, trots att personen inte kan överföras enligt Dublin.

Paragrafen har funnits redan tidigare men då bara gällt personer med flyktingstatus. Nu kommer även ansökningar från personer som bedömts alternativt skyddsbehövande i ett annat EU-land att kunna avvisas. Ändringen beror på att Dublinförordningen från och med 1 januari (Dublin III) gäller både ansökningar om flyktingstatus och om alternativ skyddsstatus.

Lagändringen träder i kraft 1 augusti.

Läs mer på riksdagens webbplats om beslutet som rör asylsökande med skyddsstatus i ett annat EU-land

orange knapp

Viktigt!

Kontakt

+468-710 02 45

info(a)farr.se

Box 391,
101 27  STOCKHOLM

Medlemssidor

Medlemssidorna är just nu stängda på grund av resursbrist. Vi hoppas kunna öppna ett nytt medlemsforum på en annan plattform.

Stöd FARR!

  

SWISH

123 327 8983

Postgiro 520890-5